Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Götaverken, aktb., Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AKTIEBOLAGET GÖTAVERKEN
GÖTEBORG.
Götaverken, som är landets ledande skeppsvarv, har gradvis framvuxit ur den
blygsamma mekaniska verkstad, som år 1840 grundades av den från Skottland inflyttade
ingenjören Alexander Keiller under namn av Keillers Verkstad. Denna verkstad ombildades
1867 till Göteborgs Mekaniska Verkstads Aktb., som i sin tur omändrades till Aktb.
Götaverken år 1906. Visserligen hade Götaverken redan år 1911 färdigbyggt den stora isbrytaren
»Peter den store» för staden Rigas räkning, men sin framstående plats bland de
stor-tonnagebyggande varven säkrade Götaverken 1914 genom att förskaffa sig licens för
tillverkning av dieselmotorer enligt Burmeister & Wains typ.
Sedan 1914 ha ett femtiotal stora oceangående motorfartyg utgått från Götaverken.
Början gjordes med m. s. »Bullaren», m. s. »Tisnaren», m. s. »Elmaren», m. s. »Oljaren»
och m. s. »Kolsnaren» för Rederiaktiebolaget Transatlantic och m. s. »Balboa», m. s. »Buenos
Aires» och m. s. »Canada» för Rederiaktiebolaget Nordstjernan, Stockholm, m. s.
»Kors-holm» och m. s. »Agra» för Broströmsrederier.
Med Grängesbergsbolaget ingick Götaverken under kriget ett kontrakt om byggandet
av en serie på ej mindre än 18 stora malmfartyg, troligen ett bland de största
nybygg-nadskontrakt, som någonsin avslutats. De två första fartygen i denna serie voro ångdrivna;
de resterande fingo dieselmotorer som framdrivningsmedel. Det sist byggda av
ovannämnda ångfartyg, m. s. »Kiruna» blev färdigt 1921 och är den sista ångare Götaverken
byggt. Alltifrån detta år består Götaverkens produktion av handelsfartyg uteslutande av
dieselmotorfartyg. Götaverken sjösatte år 1922 över hälften av det sammanlagda inom
landet sjösatta tonnaget. Under år 1923 steg denna siffra till icke mindre än c:a 90^.
Detta år fick Götaverken bl. a. beställning på två stora last- och passagerarfartyg av ett
amerikanskt rederi, en ovanlig kund för den europeiska kontinenten.
De senaste åren ha Götaverken fått leverera många fartyg till utländska beställare;
år 1926 icke mindre än 80 % av hela årsproduktionen. Totalt levererades under detta år
5 fartyg med sammanlagt 37,950 tons d. w. och 12,800 IHK. maskinstyrka. Följande
år blevo motsvarande siffror 6 lastfartyg, 43,050 tons d. w. och 17,300 IHK., vartill kom
leveransen av den stora turistyachten »Stella Polaris» med sina motorer på 5,200 IHK.
samt jagaren Nordenskjöld, samtliga fartyg utom jagaren för utländska beställare.
Under år 1928 levererades icke mindre än 8 motorfartyg på tillsammans 78,256 tons
d. w. och 36,600 IHK:s maskinstyrka, siffror som överväldigande överträffa de tidigare.
Orderbeståndet omfattade den 16 mars 1929, 21 oceangående motorfartyg på
sammanlagt 161,500 tons d. w. och 76,500 IHK:s maskinstyrka.
Total vy av Götaverken.
I förgrunden synes ett norskt flytande valkokeri under reparation, till vänster m. s. »Gripsholm» i docka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
