Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 5 mars
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
114
ELIN WÄGNER
följde efter. Hon ville ägna sig åt sjukvård, det hade
hon vetat sedan första förberedande och alltid i
skolan varit fanatiskt intresserad av människokroppen,
denna underliga människokropp utan kön, som vi
pluggade i tre terminer. Jag var just vid utträdet i
livet en smula allvarligt stämd av en
kärleksbesvikelse och gjorde Karola sällskap till Röda korset.
Till min egen förvåning visade det sig att jag klarade
mig bra. Redan som elev blev jag omtyckt av sjuka,
kamrater och läkare, jag var solstrålen vid
sjukbädden, medan Karola var den trygga handen och del
modiga hjärtat. Somliga värderade mera solstrålen,
men det gjorde Karola ingenting att bli ställd i
skuggan, hon var tvärtom stolt över mina framgångar och
höll mig med tålamod och bestämdhet i tukt, så att
jag ej skulle slarva eller glömma mina plikter utan
utmärka mig.
Plötsligt hände att en läkare började intressera sig
för oss. Vi trodde båda, och alla andra med, att det
gällde mig, men det var inte så. Småningom blev det
klart för honom, för mig, för yttervärlden, för Karola,
att det gällde henne. Hon var den första att säga:
— Ofattligt. Ofattligt framför allt innan han prövat,
om jag var uppnåelig. Men han visste vad han ville,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
