Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Resa söderut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är sann inom sig. Det är i motgången, som
menniskan lärer sig känna sällheten, och som hon
återgår till sig sjelf. Så länge allting går efter
önskan, uppfostra vi åt oss sjelfva ett beständigt
kink. Men för det stora och vigtiga blifva vi
tanklösa, bli blotta machiner af lif och göra oss
slutligen fordringar af Försynen — ett rigtigt
förbund med olyckan. Derföre, för att ej bli
sjelf-skrifna till olycka, är det nödvändigt, att vi stundom
umbära, livad vi kalla lycka. Man kan icke rätt
njuta lifvets goda, förrän man lärt att äfven undvara det.
Ibland de strödda punkter af land, hvilka
uppehöllo mitt mod och utmärkte fortgången af
vår segling, voro Borlingas utanför Ta jos utlopp,
Cap Vincent och slutligen den hotande
bergfästningen Gibraltar, der Engelsmännen gjort sig till
Medelhafvets portvaktare, och der stäfven vändes
i en ny rigtning. På båda sidor om sundet har
naturen arbetat i en stund af vildhet, likasom
den velat med jernspiran påminna menniskorna,
att de skola krypa för dess majestät. Ifrån Cap
Spartel till Ceuta, som ligger hoppackadt under
klipporna, hade vi Afrikanska kusten i sigte. Den
vänder sig bort från solen, till en symbol af det
Afrikanska mörkret; den syntes omsväfvad af en
liemsk, barbarisk anda, och blotta anblicken af
detta obekanta, detta sagans land gaf mig ett
intryck, hvars namn jag ej vet. Spanska kusten,
lika hög som den motsvarande på sundets andra
sida, ser icke så föråldrad ut, ty den vänder sig
emot den moderliga middagssolen, och ögat, efter
sin långa sorgetid på sjön, hvilar sig åter på den
älskade jorden, der det först öppnades, och der
det åter vill slutas. Frodiga vingårdar bekläda
foten af bergskedjan, hvilken fortlöper, längs
hafsran-den, in åt Granada, och hvars uppstickande spet-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
