Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 I O
NIONDE KAPITLET
il. Istjakk. Det östligaste af de tvenne öfver Hornafvans norra
sida vid dess nedre del sig höjande bergen med detta namn kallas på
kartan Lul. Istjakk i motsats till det c. 7 km. i nordväst belägna All.
Istjakk. Det är det förra, beläget 17 km. rakt nn v från Arjeploug, som
hyser en rik och märklig flora, omnämnd af L. L. Læstadius 1822 (155)
och 1824 (157, s. 184), studerad af n. J. andersson 1845 (26, s. 8) och
F. J. björnström 1856 (51, s. 12) samt i förbigående omtalad af C.
MElander (173, s. 59). De nämnda författarna skrifva bergets namn Östra
Ischjak, Ischak (och Åschakfjället?) samt Ischjakk.
Om berget, hvars topp ligger 808 m. ö. h. och 383 m. öfver
Hornafvans yta, säger n. J. andersson: »Från en liten lundmark (vid
Horn-afvan) frodig af Aconitum septentrionale, Melandrium diurmim och
Gcra-iiium silvaticum, höjer sig ett väldigt af stora block bestående stenrammel,
och ur detta åter fjället med sina mot söder brant nedstupande sidor
och öfverhängande klippspetsar. En ovanlig och rik vegetation uppträder
här; ovanlig därför att flera oväntade, sydliga växter — — — här växa
tillsammans med nordligare.»
Af björnströms beskrifning framgår, att den rika floran träffas just
i och vid bergroten ofvanför den vidsträckta rasmarken, hvilken synes å
den af Selim Birger 1909 tagna bilden (fig. 30). Backman och Holm
(35, s. 95) uppge Polygonum dumctorum frän denna lokal.
Ofvan har redan omtalats, huru björnström, då han i juni 1856
besökte dessa trakter, så godt som endast fann Sa/iccs utvecklade utom å
detta berg, hvarom han säger: »endast å det märkliga berget Ischjak stod
den yppiga vegetationen i full fägring», en uppgift som till fullo visar hur
klimatiskt gynnsamma sydbergen kunna vara. I allt äro följande arter
antecknade:
Prunus padus,
Ribes rubrum,
Rosa cinnamomea,
Salix lanata.
Aconitum septentrionale,
Actæa spicata,
* Arabis hirsuta,
* » tlialiana,
*Arenaria serpyllifolia,
Aspidium lonchitis,
Barbarea strida,
* Carex ornithopodat
Cerastium alpinum,
Crepis teclorum,
üraba hirta ß rupestris,
Dryas octopetala,
Echinospermum deflexum,
*Fragaria vesca,
I.uzula multiflora,
Melandrium rubrum,
Myosolis strida,
Paris quadri/olia,
Pcdicularis lapponica,
* Polygonum dumetorum,
* Potcntilla ar gentea,
Primula strida,
Saxifraga nivalis,
*S ilene rupestris,
Valeriana officinalis,
» sambucifolia,
* Veronica officinalis,
» saxatilis.
På den 1910 af Sveriges geologiska undersökning utgifna
»öfversikts-kartan öfver Sveriges berggrund» är hela området kring nedre Hornafvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
