Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I 154 SJÄTTE KAPITLET
isens östra och sydöstra delar varit betydligt
nederbördsfatti-gare och åtminstone under sommaren varmare än inom dess
västra områden.
Orsakerna till denna för florutvecklingen synnerligen betydelsefulla
olikhet i klimatet är i första rummet att återföra på den motsättning i
detta, som inom hvarje kontinent finnes mellan en atlantisk vid hafvet
belägen del och en inre kontinental. Denna motsättning har under nu
ifrågavarande skede belt säkert ytterligare förstärkts genom den afkylning af hafvet
och luften, som de i Norges många fjordar kalfvande glaciärernas isberg
framkallat. Liksom i våra dagar inom Spetsbergens västra kustland och
delvis än i Norges västra del har ganska säkert en stark molnfrekvens bidragit
att sänka betydelsen af den direkta insolationen och därför ett sommarkalit
och fuktigt klimat uppstått. Hvilken betydelse detta har för vegetationen,
särskildt fjällväxternas förekomst har nyligen på ett ingående sätt
behandlats af J. Frödin (91).
Antagandet af en nordväst-sydostlig anordning af klimatbältena och
därmed af vegetationsregionerna stödes äfven af de fossila fynden. Norr
om den å kartan, fig. 20, inlagda gränsen för en fossil fjällflora utan
träd-växt kommer ett område, visserligen blott i sina hufvuddrag kändt, inom
hvilket en med alpina typer uppblandad björkskog varit den första flora,
som tog det af isen lämnade landet i besittning. Sådana fynd äga vi
från Östergötland (Tistorp, Räfsjö; 8), troligen Västergötland (Skultorp)
och Närike (Laxå), sydöstra Norge (Gudbrandsdalen, Svartemyr,
Lönetjärn). Längre i nordost och norr saknas enligt H. lindbergs (170)
noggranna och ingående undersökningar helt och hållet spår af denna björktid.
Detta är alldeles motsvarande det förhållandet, att björkregionen, som är
så karakteristisk för Skandinaviens fjäll, helt saknas i de mera kontinentala
delarna af det nordliga skogsområdet i norra Ryssland, Ural, Sibirien.
Öfver-hufvudtaget var af allt att döma det kontinentala klimatbältet förskjutet
mot väster under tiden för den sista skandinaviska landisens afsmältning.
Angående vegetationens beskaffenhet under det centralskandinaviska
afsmältningsskedet, torde följande med fog kunna sägas:
a) En alpint-arktisk flora besatte de kalla och fuktiga västra delarna
af Skandinavien i samma mån dessa blefvo isfria. Mesofila och tropofila
arter böra ha varit mest gynnade.
b) Arktiska arter framträngde samtidigt från öster och nordost till
halföns nordligaste delar. De arktiska xerofilerna böra här ha varit
särskildt gynnade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
