Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HUFVUDDRAGEN I DEN NORDSKANDINAVISKA FLORANS HISTORIA ’147
stoit och enligt genom oss utförda mätningar — å karta i skalan 1:2 mill.
— torde det ha utgjort ungefär 140,000 kvkm. eller obetydligt mindre än
hela Götaland med Värmland och Dalarne; dessa äro tillsammantagna
143,000 kvkm.
Vid isens afsmältning gjorde sig denna förskjutning af isdelaren mot
öster på ett ganska märkligt sätt gällande i det att en betydande
in-landsisrest blef kvarliggande utmed densamma, dämmande de mot öster
och söder öppna fjälldalarna, i hvilka talrika och ofta betydande issjöar
bildades. Det geografiska område, öfver hvilket dessa voro spridda,
sammanfaller i allt väsentligt ined hvad som ofvan (s. 95) har benämnts
fjällområdet samt med det prickade området å kartskissen, fig. 19.
De många issjöar, som uppe i fjälldalarna och delvis äfven å
nedanför liggande silur- och urbergsområden fört sitt temporära lif, ha under
senare årtionden varit föremål för ganska omfattande studier, i Norge af
Andr. M. Hansen, H. Reusch, P. A. Öven, i Sverige af Gunnar
Andersson, A. Gavelin (94), A. G. Högbom (140), O. Sjögren m. fi.
Här kan ej ingås på detaljer; uppmärksamheten må blott fästas på följande
viktiga omständigheter.
Hvad som i kartskissen fig. 19 betecknas såsom Issjölandet har i
dalgångarna i betydande omfattning varit täckt af isdämda sjöar. Dessas
utsträckning var dock i hög grad växlande, alldenstund i samma mån som
isen drog sig tillbaka mot öster, nya utlopp öppnades, förut skilda sjöar
förenades, sjöarnas yta i stort sedt sänktes och försköts österut. Dessa
uttappningar ha helt säkert varit af stor betydelse för vegetationen, i det
att pä en gång stora ytor blottlades och kunde tagas i besittning af
växtvärlden. I klimatiskt afseende måste issjöarna, på grund af de stora
afdunstningsytor de utgjorde, under sommaren ha i afsevärd grad höjt
luftfuktigheten. På grund af värmeabsorptionen vid issmältningen torde
temperaturen i deras vattenmassor hållits låg. Goda grunder finnas därför
för antagandet, att under issjötiden i trakterna mellan inlandsisen
och vattendelaren ett i förhållande till klimatet inom
Nordskandinavien öfverhufvud ganska kallt och fuktigt klimat varit
rådande. A andra sidan finnas äfven grunder för att antaga, att inom
området åtminstone tidvis ett af föhnvindar påverkadt mera torrt klimat
kan ha rådt. Dessa svåra frågor äro ännu omöjliga att säkert utreda.
De förstnämnda antagandena stödas af det lilla vi genom fossilfynd fått
veta om vegetationen under denna tid inom de södra och mellersta
fjälltrakterna; till förhållandena i de norra fjälltrakterna återkomma vi senare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
