Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1 oo
FEMTE KAPITLET
Med den snäfva begränsning vi på så sätt gifvit den
sydskandinaviska artgrnppen, har den kommit att innehålla 117 arter, bland hvilka
dock möjligen ännu någon bort uteslutas. Emellertid gälla alla jämförelser
detta artantal. De finnas alla i ett sammanhang uppräknade s. 93.
Fjällområdenas sydberg.
För större öfversiktlighets skull torde arterna böra behandlas i
ordning efter de områden, som ofvan omtalas; jfr äfven kartan 1. De
lokalgeografiska förhållandena beröras ock lämpligast i detta sammanhang.
För att underlätta öfversikten af det följande ha tvänne kartor
utarbetats. Den ena, kartan 2, anger samtliga de pass genom fjällkedjan,
med hvilka man närmast har att räkna för spridningen af
sydskandinaviska arter mellan Atlantens kust och de svenska fjälltrakterna samt
omvändt. De understrukna siffrorna vid punkter, som markera vattendelarens
läge i passen, ånge dennas höjd ö. h. i meter. De grofva linjerna beteckna
de dalstråk, som de sydskandinaviska arterna vid sin utbredning mot öster
synas ha följt. Härjämte äro å kartan insatta höjdsiffror för viktigare sjöar,
äfvensom utbredningen af silurens s. k. östliga facies (prickade
landområden) samt ostgränsen för de hårdare fjällskiffrarna. Samtliga sydberg
äro äfven utsatta på denna karta.
Kartan 3 afser att åskådliggöra, inom hvilka delar särskildt af
fjälltrakterna sydskandinaviska arter i nämnvärdare grad finnas. Vi ha sökt
vinna detta genom att å en karta inlägga samtliga fyndorter för ett
antal typiska sådana arter. Härigenom framträda vandringsvägar m. m.
naturligen vida klarare än för en enstaka art kan vara fallet. De valda 10
arterna äro Ajuga pyramidalis, Anemone nemorosa, Arabis hirsuta, Circæa
alpina, Cotoneaster vulgaris, Sedum annuum, Silcne rupestris, Stachys
silvatica, Ulmus montana och Viola mirabilis.
Nordlapplands sydberg. De nordligaste af de berg, från hvilka man
på svenska sidan känner nu ifrågavarande artgrupp, ligga utmed Torne
träsk, särskildt dess nordsida, där de här beskrifna fyndorterna äro
Vadde-tjåkko, Ortovare och Maivattjåkko. Den låga passpunkten genom
Bardodalen (412 m.) till Malangenfjorden, c. 90 km., eller den vida kortare, 25
km., men något högre (508 m.) till Ofotenfjorden, synes inbjuda till en
invandring från de mildare hafstrakterna utmed Norges kust. Den höga
nordliga bredden har emellertid uppenbarligen medfört, att det blifvit
jämförelsevis få arter, som denna väg letat sig in i de svenska fjälltrakterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
