Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pälsar och mollskinnsrockar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
gläntade till, hörde köksafdelningen genom det
stående kvarnforsbruset af skratt och prat lätta,
hastiga små smällar och kunde sluta sig till gillets
gång och karaktär.
Det var inte tråkigt i köket heller.
Det hade nämligen behagat hushållerskan att
sänka sig ned till ynglingarne i och för
tankeutbyte till utfyllande af de lediga stunderna vid den
ångande varma Bolindaren. Till ömsesidig
belåtenhet: fröken var idel tunga, gossarne idel öra.
Ingenjör Claréus, husbonden, kritiserades våldsamt.
Hon hade sett bättre dagar — och hus, finare,
mycket finare husbönder. Adel, med kronor på
handdukarne! . . . De’, ja! ?
— Åh! myste pojkarne med smörgåsarne i
högsta hugg.
Städer hade hon sett och besökt i mängd.
Hon räknade upp: Skara, Borås, Tomelilla,
Strängnäs, Påskallavik, Eslöf, Söderhamn . . . och Stock-
holm.
— Dä va’ värst, tyckte de unge männen och
tuggade kryddlimpa och kött för brinnande lifvet.
Ja, hon hade upplefvelser, hon. En gång
t. ex. — — kanske det smakade med en tår
punsch?
— Tackarallramjukast!
Gud, hvilken rysansfarlig karl C. var!
— Tänk, en gång var det som att hon . . .
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
