- Project Runeberg -  Genom norra Amerikas förenta stater /
346

(1890) [MARC] [MARC] Author: P. P. Waldenström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Det skulle vara så roligt, om ni ville visa er litet vänlig
mot våra tjenarinnor och skaka hand med dem. De äro så
snälla menniskor, och vi tycka så mycket om dem. För resten
äro de svenska alla tre.»

Att den ena af dem var norska, det kunde hon
naturligtvis icke hafva reda på. Jag gjorde, som hon ville, och talade
med tjenarinnorna några ord om herren. Sedan det var gjordt,
tog jag det lilla biblioteket i förmaket i betraktande. Medan
jag stod der, kom fru B. med en fjerde tjensteflicka och sade:

»Det skulle vara så roligt, om ni ville helsa på den här
också och skaka hand äfven med henne. Hon är amerikanska
och förstår inte, hvad ni säger, men hon skulle säkert sätta
stort värde på, om ni ville visa henne någon vänlighet.»

Naturligtvis gjorde jag, som hon bad mig, och det gladde
mig uppriktigt att se detta ädla drag af hemlif i en rik,
gud-fruktig, amerikansk familj. Hela det der besöket efterlemnade
hos mig ett oblandadt godt intryck.

När vi foro derifrån, hade vi så när kommit för sent till
stationen. Tåget var redan inne. Vi måste hoppa ur våra
åkdon och rusa så mycket, vi förmådde, utan att taga farväl
af de vänliga menniskorna, som hade följt oss till stationen.
Kl. 2,30 e. m. anlände vi till staden.

På aftonen for jag bort till en plats, som heter Stockholm
på vestsidan i Chicago. Det var lång väg dit, och de gator,
efter hvilka vi åkte, befunno sig i det allra eländigaste skick,
så att man kunde rent af förlora tålamodet. I Stockholm
finnas en mängd svenskar, till största delen arbetare vid en stor
skördemaskinfabrik. Flere bland dem äro troende. De hafva
på en dubbeltomt, som fabrikens egare skänkt dem, bygt en
liten kyrka af sten. Vid mitt besök användes dock icke denna,
utan hölls sammankomsten i en amerikansk metodistkyrka, som
metodistförsamlingen utan ersättning upplåtit. Jag predikade
för en så stor skara folk, som lokalen rymde. Må Gud
välsigna sitt ord på deras hjertan, som hörde det!

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:09:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/norraamer/0360.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free