Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Gud välsigne pappersfarbror!»
Det var väl träffadt och ett nytt amerikanskt sätt att
åter-gifva profetens ord: Allt kött är hö. Ty nu för tiden, och ej
minst i Amerika, är papperet sämre än hö.
En förträfflig medredaktör har Hallner i O. Högfelt, som
under signaturen O. H. ofta skrifver mycket goda artiklar.
Tidningen Missionsvännen eges af ett bolag och är en
mycket god affär. Dess lokal var dock ofantligt tarflig. I
vårt land skulle man svårligen någonstädes för en hälften så
betydande affär nöja sig med en så enkel lokal. Men så gå
ock i vårt land många affärer omkull, derför att man från
början har för stora omkostnader. Den bästa borgen för en
affärs framtid är, att den vet att göra sina utgifter små.
På samma ställe som kontoret var äfven sätteriet. Något
tryckeri har tidningen icke. Hon sättes upp på det egna
sätteriet, och sedan skickas formarna till ett tryckeri, der
tryckningen försiggår. Sådant lär vara vanligt i Amerika, och det
syntes mig vara en mycket praktisk arbetsfördelning.
Tidningen skulle sjelf icke kunna lemna full sysselsättning åt ett
eget tryckeri, och derför vore det en förlust för den samma
att hålla tryckpressar med dertill hörande dyra lokaler och
personer.
Missionsvännens bolag idkar äfven bokhandel och
bokför-lagsrörelse.
Medan jag var inne på Missionsvännens kontor, kom derin
en af mina vänner och visade mig ett nummer af den
amerikanska tidningen Chicago Tribune, i hvilken stod ett telegram,
som innehöll, att universitetet i New Haven den 26 juni
hade utnämt mig till teologie doktor. Det var den första
underrättelse, jag fick om saken, och den öfverraskade mig på
det högsta. Tidningen upplyste tillika sina läsare om, att jag
var »norrman från Kristiania». Att skilja mellan Sverige och
Norge, det tyckas amerikanarne icke kunna, och i allmänhet
såg det ut, som om norrmännen i Amerika hade större
förmåga att göra sitt hemland kändt bland dem, än hvad
sven-skarne hafva. Norrmännens fosterlandskänsla är ock i
allmänhet starkare än svenskarnes.
»Jag är från Sverige», sä svensken
»Jeg er en norsk man fra Norge», svarade norrmannen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
