Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Kung Skjold, ättefadern, var lika mild som tapper; be-
talade de fattiges skuld ur sin egen skattkammare; lät
vårda och läka de sjuke på sin bekostnad, och mildrade
hårda lagar. Under konung Fredgodes regeringstid
säges allmän fred ha varit rådande i landet; jorden
bar rik gröda och säkerheten var så stor, att man ej
ens dödade sin broders baneman, om man mötte honom,
utan lät lagen råda. Om kung Hroar berättas det, att
han — medan hans broder Helge stormade kring på
hafvet, dräpte fiender och härjade länder — satt lugnt
hemma, bygde städer, gjorde vägarne säkra genom att
förfölja röfvare och stigmän, skyddade köpmän och
handtvärkare och fredade alla borgerliga sysslor.
Dessa sägner afse danske småkungar, som imellertid
hade sin motsvarighet i det öfriga Norden. De afslöja
ett drag hos de gamle skandinaverna, som nästan helt
och hållet dolts af den yttre råheten. Det glimtar fram
i deras gemensamma saga och häfd som den ljuse
Balder i gudarnes skymning.
I det obändiga vikingalynnet fans ju ock en viss
storsinthet, som var ett kännemärke på den frie nordbon.
Han ville vara en man för sig och tålde ej att bero
af någon annan.
Den oberoende husbonden (bonde, boende, bofast
man) blef grundläggare af den nordiska samhälls-
bygnaden. Han var ättens styresman med vidsträckt
makt, förvaltade dess gemensamma egendom, befalde
öfver alla dess medlemmar och afgjorde som skilje-
domare alla tvister. Denna husbondestyrelse vidgades
i mån som närboende och besläktade ätter för ömse-
sidigt skydd slöto sig samman till ett härad eller hundare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
