Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
I de historiska berättelserna från denna tid ser
man föga eller alls intet af människornas ljussida. Men
den fans nog då, såsom i alla tider, och tog ut sin
rätt i folkets mindre bemärkta hvardagslif, i nordbons
gamla öppna, ärliga och godlynta väsen. De stilla i
landena få nöja sig med en liten vrå här och där i
historierna om folkens öden. Om dem, som bullrat
mycket, blir det också mycket skrifvet.
Därför är det ock en historisk rättvisa, att den
öfver allt framträdande stormansklassen, som med yttre
makt uppbar det kulturfiendtliga i tidsandan, också i
minnet får bära eftervärldens dom.
Desse egenmäktige herrar hade tidigt sökt hindra
konungen i utöfvandet af sitt kall att »landom råda,
rike styra, lag styrka och frid hålla,» medan de tillika
hjälpte honom att inkräkta på allmogens gamla själf-
styrelse, dess rätt att sig själf beskatta och stifta sina
egna lagar; tillegnade sig allt jämt ökade företrädes-
rättigheter, bildade ett särskildt krigarstånd och aflägs-
nade sig i flere andra hänseenden mer och mer från
det arbetande folket.
Att bryta landsfreden efter behag och utan laga
dom afgöra tvister med svärdet, räknade de som så
viktiga förmåner, att dessa alltid måste tillerkännas dem
i konungaförsäkringarna.
De tvistade och krigade utan återvändo, medan
bönderna i de tre rikena sökte närma sig hvarandra
och i gränsprovinserna ingingo »bondefreder.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
