Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett stockholmshus - Gården - Källaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i
’
4
F
ETT STOCKHOLMSHUS. III
dock varmt saknade kalfstek hamnade. Pigor tycka
inte om att få kalfstek morgon, middag och kväll
tre dagar i rad, skall jag säga läsarens hustru. Sop-
låren på gården är ett bra gömställe för enformig
husmanskost. Där söker ingen den. Jo, det finns
verkligen vissa varelser som intressera sig för sop-
låren. Bengubben t. ex., fastän han bryr sig bara
om nakna ben. Men råttorna rata ingenting på
jorden. Hvad jag beundrar dessa pigga djurs mat-
smältningsförmåga! Där ser jag just ett hälft dussin
kring soplåren, feta och granna och stora som hund-*
valpar. Och de äro inte alls skygga. De äro nä-
stan tama. Men bengubben kommer med sin säck
och sin staf och de dra sig motvilligt och mor-
rande tillbaka till hemmet i källaren. Låt oss
följa
dem dit.
ftällaren.
»Var så god och stig ned i underjorden!»
Jag slår upp källarens järnport, en kylig och
unken luft slår emot oss och läsaren och jag trefva
oss sakta nedför de hala och ojämna trappstegen
mot den svarta afgrunden. Jag kommer osökt att
tänka på ungefär samma situation i Divina Comedia.
Jag är Virgilius och läsaren är Dante. Ömsesidig
högaktning således. Öfver porten till ett Stock-
holmshus’ källare skulle det mycket väl kunna stå:
I som inträden låten hoppet fara
hafven lykta med eder. Att komma någonstans här
utan ljus är en omöjlighet, man
trampar sig själf
såvida I inte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
