Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stinsens roman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
STINSENS ROMAN.
]
Stinsens roman.
Stinsen i Päronköp var inne i staden härom-
dagen. Jag var tillsammans med honom. Han är
litet släkt med Jäderlund i järnvägsstyrelsen ni vet
och Jäderlund i järnvägsstyrelsen och jag voro skol-
hur i hälsike skulle jag eljest kunna
känna stinsen i Päronköp? Stinsen var emellertid
inne i staden och han telefonerade efter mig och
jag hade verkligen en stund öfver för honom och
vi möttes på ett förfriskningsställe. Det blef det
vanliga inledningsskämtet.
»Nå, stins, du verkar något svullen sedan jag
såg dig sist! Hur sjutton bär du dig åt för att få
plats mellan stationshuset och tåget? Kanske du
blåser af bakom stationen?»
kamrater
Stinsen gnäggade godmodigt.
»Jag såg dig för resten här med en flicka för
en tid sedan. Aj, aj, aj, stins, håller du på att
urspåra?»
Stinsen blef nästan högtidlig.
»Låt oss tala allvarligt om
allvarliga saker!»
sade han. »Jag var kär i den flickan. Det var min
mening att gifta mig med henne. Men det gick
om intet.»
i).
Jag fattade stinsens hand.
»Gamle vän, förlåt mitt lättsinniga tal, jag
förstår hur det måste kännas!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
