Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dag, press, myndigheter, allmänhet? Vad säga vi alla, som
betala högre och högre skatt för att hjälpa dem, som behöva?
Hur bli de hjälpta? På detta sätt? Man må fråga, då man sett!
§3. Nå! Vad sägs om denna källare?
Men detta var bara en ringa början. Jag satte mig upp
i bilen, och stridiga tankar rörde sig i min hjärna.
-— Det finns mycket elände här i Halland! sade
tidningsmannen. Vi kan gå in var som helst. I den där gården
till exempel! pekade han upp mot en ås, där en rad röda
gårdar syntes mot skogen.
— Vet ni, vad det är för gård? frågade jag.
— Inte alls. Men det gör detsamma. Det är likadant
överallt.
Vi körde upp på en tom gårdsplan. Huset var hopbyggt
i vinkel med loge och ladugård, och i den låga dörren till
boningshuset syntes en stadig gumma.
— Kan vi få komma in och titta, hur ni bor? frågade
tidningsmannen. Det är en herre från Stockholm, som är
ute för att undersöka bostäderna i hela landet.
— Jo, var så go!
—• Är ni ensam hemma?
-—• Ja, gubben är ute med hästarna.
— Vad heter han?
— Johansson.
— Och stället?
— Kullen.
— Jaså! Åhå! Är ni Johanssons på Kullen. Nå, då är
ni torpare under hennes nåd X. på säteriet?
— Just precis som herrn säger.
— Vill inte hon sälja?
— Jo, va ho vill, minsann! Ho vill sälja bort
alltsammans, och ho vill, att vi ska lösa ut det här torpet, och
det är 12 tunnland men ingen skog, nej, inte en pinne. Och
8.000 begär ho, och aldrig ha ho reperera, och herrarna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
