Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och vi åkte till en dylik. Ett gammalt svartrött hus, med
två gamla familjer. Underbart som läge, på en blommande
brant över en liten mörkblå, glittrande, trädomkransad sjö.
En gammal gubbe och en gammal gumma, typiska
representanter för det gamla Bruks- och Baron-Sverige.
— Ja, ja, sa gumman, stående mitt i det enorma köket,
som var deras enda rum, där en proportionsvis ännu
enormare gammal gråsvart spismur fyllde nästan en fjärdedel av
rummet, för vars båda fönster gardinerna voro så gott som
nerdragna.
— Ja, nu är vi för oss själva, och det är bäst, för nu
behöver man inte träta med någon i farstun, för vi ha vår
egen, och jag kan gå och hälsa på, om jag vill, som
herrskap och vara så vänlig jag vill mot alla.
Det var en präktig gumma.
— Nå, har ni varmt här, då? frågade kommunalmannen.
— Ja-a-a! Visst är det väl varmt, då det inte är för kallt
ute. Men är det kallt, ja, då vet en rent inte, vart värmen tar
vägen. En eldar, så mycket en kan, och gubben hinner inte
mer än hugga, men på tie minuter är det då så kallt som
aldrig det.
— Men är inte spisen bra?
— Inte, inte! Det är bara ett gammalt skrälle! Och sota,
ja, det ha di gjort en enda gång på sju år, och då var sotet
hopbränt som tackor. Och inspektorn sa till oss: Snälla,
visa inte, hur det ser ut, för kontoret!
— Men, kära mor, att ni har gardinerna nerdragna! Ni
får ju in varken luft eller ljus! sa ciceronen.
— Ja, men lilla herrn, blommorna, blommorna! Dom är
en då så rädder om som aldrig det, och solen bränner
alldeles upp dom.
— Men nu för tiden tar man bort blommorna ur fönstren
för att kunna öppna och få in luft och ljus.
— Tok! sa gumman och slog ifrån sig med förklädet.
Ja, det var gamla Sverige, det!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
