Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266
NEBO
och ville släpa henne bort till divanen. Hon var
just i färd med att ordna tebrickan, och nu kokade
tepannan öfver.
Skrattande sade hon, sen hon ledigt ryckt
sig lös:
Det var ju fatalt för er, att pannan skulle koka
öfver, nu måste jag lyfta den af elden.
Dessa hennes i grund och botten vänliga ord
upprörde emellertid artisten, ty sådana äro de, och
han satt hopsjunken på divanen och sade:
Ni har inget hjärta, fröken Claussen, och
därför kan ni heller aldrig bli en stor konstnär.
Det beror inte på hjärtat, svarade Matja
Claussen. Skulle det bara bero på hjärtat, då borde väl
ni bli en stor konstnär, men tror ni, att ni blir
det?
Artisten svarade:
Fröken Claussen, jag tog nyckeln ur dörren,
då jag gick in.
Såå! sade hon. Det var rätt onödigt. Det lönar
väl föga, att nyckeln är ute i en dams atelier,
om inte hon själf tagit ur den.
Då föll artisten på knä och bad:
Fröken Claussen! Vi äro ju i kärlekens stad,
och vi äro ju unga...
Men hon lyssnade inte till honom utan drog
bara ifrån gardinerna, och en visserligen solig och
fyllig luft föll in, men den var lugn, klar och
nykter.
Stig upp nu, kära barn, sade hon, och drick
te! Ni tål ju inte ens en vanlig teatereffekt, inte
skall ni försöka bli konstnär.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
