Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSTA HJÄRNAN
1-121
Det var den hemliga chifferskrift, som Franz
Twieselmann läste ut ur landskapet, där det bredde
sig framför hans fönster.
Men nu gällde det först och främst att lista ut
vägarna och tillvägagångssätten, lynnet,
synpunkterna, knepen, afsikterna!
Då visade Franz Twieselmann, att i sitt fula
hufvud hade han en hjärna, som sannerligen inte
bara var ljusblå. Han lade nämligen snart märke
till, att alla människor i ådalen kände hvarann,
och som genom skeppsfarten reda pengar ganska
ymnigt tillflöto dessa människor, blefvo de fallna
för att ge fester. Men som de alldeles nyss varit
fattiga och den ene inte visste om den andre, hur
mycket han egentligen ägde, så blef följden, att
afundsjukan dolde sig i fåfängans mantel, och det
blef en täflan att öfvervinna i ätande, drickande
och festande. Där tindrade fönstren rundt gamla
ådalen, bloss och facklor sprakade öfver isar och
mellan vägens granar, dansmusiken slamrade i
husen, och skuggor skymtade på de immiga rutorna.
Franz Twieselmann kastade sig strax in i detta
lif, som gick från gård till gård, och det dröjde inte
länge, förrän han visste allt, hvad han önskade veta
om dessa människor.
Så var förarbetet gjordt, han var känd, han
hade lärt, han kunde bygga sin såg. Han hade
också köpt några skogar, och han ägde ett
torpställe i Utvik.
Men just då hände en liten malheur, som hade
de underbaraste följder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
