Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
ETT SKÄRFISKARMAL
— Är det ditt sista ord, det?
— Nej, jag gett såge dej en sak, Erik Pärs.
Vår Herre ha skapt oss och gett oss lif allihop. Då
träng int jag svälte och du ha öfverflöde. Äsch
jag arbeta like myttje som du, träng int jag svälte.
Jag få ta bortå ditt öfverflöd och är ingen tjyf
för det, men du som bara hall kvär och hall
kvär och int unna föa at den som svält, det är du,
som är rätte tjyfven.
— Du få fäll höre, hocken som bli namnkänd
för tjyf, når hamnrätten komma, sade Erik Pärs och
gick, och Per Gustaf fortsatte i den varma
middagssolen att binda på sin sköta, medan vågorna
glittrade ute på viken och det hördes skilda ljud
från dagens arbete i hamnen.
II.
Den första augusti seglade en fiskare ner till
Hernösand, och då medförde han uppdrag att å
Erik Pärs’ vägnar hos lagfaren person få en
handling uppsatt till konungens befallningshafvande med
anhållan om undersökning i frågan, och han återkom
den femte med följande papper:
»Till Konungens Höga Befallningshafwande
i Westernorrlands län!
Som uti Trysunda fiskehamn, der undertecknad
idkar fiske, icke finnes Hamn-Rätt, vågar hos Ko-
Gett — måste; Ass = oss; Hall kvär = håller kvar;
Hocken = hvilken; Namnkänna = kalla, nämna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
