Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
PÄR-ERIKS JAKT. 20
Pär-Erik reste sig förargad och gick ner till
båten, rodde ut vättarna och lade sig på lur bakom
murningen. Och nu fick han passera genom nattens
gradvisa förvandling till dag.
Slöjan drogs undan från hafvet, som fick en
ljusblå yta; himlen lättade och rustade till med små
rosiga molnlappar; i öster ökade man under
pannorna; den blå luften öfver skogen pumpades ut,
och månen skimrade blek som ett tomt östra.
Så kommo fåglarna och satte lif i stillheten.
Beckasinerna, som suttit på stenarna i det blanka
vattnet, flögo pipande längs stranden; trasten
efterträddes af bofinken; orren tystnade, och ett
lom-par kom flygande utifrån hafvet och slog ned på
viken. En ensam långhalsad skrake sköt genom
luften från sitt nattlogis och kastade sig vårdslöst
i vattnet, sprätte droppar omkring sig, som bildade
krusning, och vinden som väntat ett veck att gripa
tag i, passade på och nu kom morgonkåren sakta
glidande, mörkblå och kall.
Då vaknade måsen vid suset, såg upp och såg,
att man fyrade på i öster, lyfte, stötte ut ett hest
morgonskri, väckte kamraterna, och med
långsamma, omornade slag kommo de sättande inåt
stranden, singlande skriande öfver murningen och
fortsatte bågen inåt skogen.
Nu kommo också de tunga och beskäftiga
svärtorna, de nervösa grisslorna, och en åda dök
plötsligt upp.
Och när allt var klart, kom solen. Sömnigt
slog hon undan röken i öster, kastade en påse
glitterspån i vågorna, vaggade på horisonten, drog
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
