Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FEM SM k HISTORIER OM TOMAS LACK 171
Det. började höras en aflägsen musik. Det
var långt, långt borta, kanske ända borta vid
grindarna till John Blunds land.
Nu kommer han! tänkte Tomas och blundade
för att bara lyssna till musiken. Han slätade till
lakanet på täcket och vek till rätta snibbarna
på skjortlinningen, lade sig rak lång på rygg och
knäppte händerna på bröstet.
Musiken var inte glad; den ökade sakta, det
lät, som om det skulle vara telefonsträngarna,
men det var så aflägset, och det surrade inte, som
telefonsträngarna brukade.
Men jo, det var telefonsträngarna. Det var
inte första gången, Tomas hörde dem; det var
bara första gången, han förstod, hvarför de
spelade så sorgset och vackert.
Det satt en ängel på taket, och den ängeln
spelade på alla strängarna som på en harpa; och
hvem var denna ängel om inte Tomas’ egen
skyddsängel. Han spelade för att med denna vackra
och sorgsna musik mottaga Gud, som långsamt
kom gående från himlen ner till Tomas, hvars
bön han nu skulle höra.
Han kommer närmare! hviskade Tomas, ty
nu ökade skyddsängeln sin musik, och det
brummade, som när orgeln spelar i kyrkan till en stor
begrafning.
Tomas darrade i hela kroppen och knep hårdt
igen ögonen, ty han började frukta, att Gud var
en sträng man i svarta kläder som en präst; så
hemskt lät orgeln ofvan hans hufvud.
Han kommer närmare! hviskade Tomas, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
