Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SÅTTMASKINEN.
Förbättringarne å tryckpressarne ledde helt naturligt äfven tanken 358
på att söka åstadkomma något sätt att underlätta sättningen. Det första
försöket gjordes 1822 af William Church i Birmingham. Derefter koin
Heusinger i Waldegge, och 1840 uppträdde P. von Kliegel i Pressburg
med modell till en sättmaskin (och professorn i matematik Etienne
Robert Gaubert i Paris med en afläggningsmaskin, som skulle fördela
bokstäfverna i kastens fack). James Hadden Young, chef för ett
spinneri och väfveri i Lille, och fabrikanten Adrien Delcambre uttogo
s. å. patent å en sättmaskin med upprätt stående stilbehållare, sneda
ledningsrännor till vinkelhaken, tangenter och plats för 76 bokstäfver.
Afläggningen skedde som vanligt för hand och stilen uppsattes för
maskinen såsom i stilgjuteri i långa vinkelhakar. Sju personer voro härvid
sysselsatta. Maskinen exponerades 1844, och Paul Dupont skrifver
derom: »denna maskin, ehuru ganska sinnrikt konstruerad, lemnar mycket
öfrigt att önska; vi hafva förgäfves sökt att använda den i vårt tryckeri».
Uppfinnarne separerade sedan och byggde hvar sin nya maskin, hvarå
Delcambre uttog patent 1853 och Young 1858, båda utstälda i London
1862. Youngs sätt- och afläggningsmaskin fordrade särskildt signerad
•stil, hade upprättstående stilbehållare och stilen framfördes på en lutande
skifva, men osäkert, så att den ofta framkom upp- och nedvänd. En
ytterligare förbättrad maskin, med hufvudsakligen lån från Kastenbein,
exponerades af Journaux 1878 i Paris. Till Delcambre & Youngs
sättmaskin konstruerade A. N. Chair 1844 en afläggningsmaskin. 1840
erhöllo äfven John Clay i Cottingham och svensken Fredrik Rosenberg
patent å en sättmaskin med stilen liggande i lodräta rännor, derifrån den
hemtades af en »förare» och uppstaplades liggande på hvarandra till en rad.
Dernäst kom Emanuel Ludvig Tschulik i Wien med en maskin,
liknande Rosenbergs, med lodräta stilbehållare af ungefär 3 fots höjd,
fleri bokstäfverna stodo på hvarandra. Den hade för sättningen 120
tangenter och typerna nedföllo på en ändlös kedja, der hakar fattade
stilen (som i foten hade en urskärning) och förde den stående till
vinkelhaken.
1851 uppträdde dansken Christiern Sörensen på utställningen i
London med en modell och 1854 hade han maskinen färdig och i
verksamhet å »Fædrelandets» tryckeri i Köbenhavn. Denna sätt- och
afläggningsmaskin exponerade han i Paris 1855, der den väckte allmän
beundran för sin väl genomtänkta och sinnrikt konstruerade mekanism
samt af juryn tillerkändes stora guldmedaljen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
