Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Afvenså bör man söka att få jemna verser på sidan, och der detta icke
kan ske, skall versen delas efter rim eller midt itu. I arbeten der hvarje
poem skall börja ny sida iakttages, att hvarje begynnelsesida slås ner
precis lika mycket, och der poemen följa tätt på hvarandra, att
mellanslagen mellan hvarje stycke blifva så lika som möjligt. Då vers
förekommer i arbeten å prosa, sättas verserna vanligen med en grad mindre
stil och skiljas från texten med ett litet mellanslag.263
Då i dramatiska verk en strof frainsäges af flera personer, så
indrages den efterföljande delen af raden en half fyrkant mer än den
föregående radens längd utgör. Personnamnen sättas midt på raden,
hvarvid iakttages att, om efter namnet handling angifves, dessa ord,
med bibehållande af namnet midt på raden, sättas med en kursiv af
mindre grad och att de båda stilsorterna sättas så, att de stå på linien
med hvarandra, t. ex.
Diana.
Ni hörde dock musik?
Carlos.
Nej.
Floreta.
Nå, så löjligt!
CARLOS (ser sig förränad omkring).
Musik? Jag har ej hört en ton.
Diana.
Omöjligt!
Vid sättning af vers bör man vara särdeles noggrann med radernas
utslutning, emedan qvadraterna icke hafva samma förmåga att gifva
efter, eller fjädra sig, som stilen.
Vid större bredd och korta versrader händer ofta att man måste
sätta dem i spalt; raderna utslutas då midt på halfva bredden. Skulle
härvid versernas antal vara udda, så är det bättre, isynnerhet om versen
ej består af många rader, att sätta den sista under på hela bredden
än att bryta en vers med hälften å hvardera spalten, hvarigenom
verserna icke skulle komma att stå midt emot hvarandra.
Tabellsättning.
Med tabell förstå vi genom linier i spalter afdelade siffror eller
text, som rad- eller styckevis stå i sammanhang med hvarandra. Åro
endast linier angifna, med tomrum för siffrors eller texts ifyllande,
kallas det tabellformulär. En tabells eller ett formulärs öfre del,
som innehåller spalternas öfverskrifter, kallas tabellhufvud.
Första vilkoret för att ordentligt kunna sätta en tabell är att
linier och materiel äro systematiska. De linier som vanligtvis användas
äro af messing och å qvartpetits kägel;184 till mindre tabeller är det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
