Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de Westphalis. Antwerpen, der Dierik Martens från Aalst slog sig ned 1476,
öfverflyglade snart alla landets öfriga tryckerier och åtnjöt i början af 1500-talet
så stort anseende, att Europas förnämsta lärde tryckte sina arbeten der. Här
märkås vidare Matthias van der Goks, 1482—94, Gerhard Leew, 1484—92,
och Nicolaus de Grave, 1500. Från 1555 intages främsta rummet af Christofer
Plantins tryckeri, hvilket för sin storlek och sina praktfulla alster kallades
»verl-dens åttonde underverk». Han hade filialer i Paris och Leyden, och hans tryck
höra till de typografiska mästerverken, hvaribland särskildt kan nämnas hans
polyglottbibel i 8 folioband. Han dog 1589, och tryckeriet fortsattes af hans måg
Jan van Moret (Moretus). * 1476 upprättades tryckerier i Briigge af Colard
Mansion samt i Brussel af Fratres vitæ communis, en omkring 1470 stiftad
munkorden, som hade till särskild uppgift att kopiera kyrkofädernas skrifter, sprida
den heliga skrift och verka för en kristlig folkundervisning. 1477 inrättades
tryckeri i Gouda af Gerhard Leew och i Delft af Maurice Temakts, 1483 i
Haarlem af Jon Andreaszoon, i Gent af Arnoldus Cæsaris och i Leyden af
Heynricus Heynrici, 1500 i Amsterdam af D. Pieterszoon och 1518 i Haag.
Leyden och Amsterdam hafva blifvit ryktbara genom boktryckarefamiljen Elzevir,
1580—1712, hvars alster, synnerligast duodes- och sedes-upplagorna af grekiska
och romerska klassiker ännu ega högt värde för sin korrekthet och sitt prydliga
tryck. Stamfadern för denna familj, Ludvig Elzevir, var den första som skilde
mellan v och u i trycket. I Holland funnos 1875 367 boktryckerier.
Schweiz erhöll sitt första tryckeri i köpingen Beromiinster i Aargau 1470 16
genom Elias von Lauffen, som der tryckte en bibelordbok. Basel blef snart en
betydande tryckort, och den första schweiziska boktryckare, som utsatte namn
och årtal, var Bernhard Richbl, 1474—86; samtidig var Bertholdus Rodt
samt M. Wensler, 1482. Basels berömdaste tryckare blef dock Joh. Frobenius,
1491—1527. Många af hans titelinfattningar och randprydnader äro skurna af Hans
Holbein. Geneve erhöll tryckeri 147,8 genom A. Steinschavver, och Ziirich 1504;
dess mest betydande boktryckare var Christofer Froschauer, isynnerhet berömd
genom sina 21 olika bibelupplagor. Han tryckte äfven reformatorernas flesta verk;
tryckeriet innehafves nu af Orell, Fussli & C:0. Tryckkonsten infördes i Aargau
1511, Bern 1525, Luzern 1528, Neuchatel 1533 och i S:t Gallen genom Leonhard
Straub 1578. F. n. eger Schweiz sitt största tryckeri i Einsiedeln. der bröderna
Benziger 1874 sysselsatte 712 arbetare. I Schweiz funnos 1872 i 113 städer
239 boktryckerier, som sysselsatte 886 sättare, 176 tryckare och 312 lärlingar
samt hade 228 maskinpressar och 206 handpressar.
I Ungern infördes boktryckarekonsten af Matthias Corvinus 1472 i Buda- 17
Pest, der Andreas Hess 1473 tryckte sin högst sällsynta »Chronica hungarorum».
1 Prag trycktes 1478 »Statutum utraquisticorum», och 1558—93 funnos i Ungern
omkring 70 orter med tryckeri.
I England infördes boktryckarekor. sten af William C axton, som i Köln 18
1471 tryckt en engelsk öfversättning af en fransk sagosamling, »Recueil des histoires
de Troyes». Han inrättade ett tryckeri i en till Westminster abbey hörande
sido-byggnad. Det är icke med visshet kändt när detta skedde, men Caxtons första
med årtal försedda tryck »Dictes and Sayinges of the Philosophers» bär årtalet
1477. Nästan samtidigt med honom uppträdde John Lettou, 1480—81; men
båda öfverflyglades snart af Wynkyn de Worde, från Lothringen, 1492—1534,
hvilken kan betraktas som den första förbättraren af det engelska typsnittet.
Vidare märkes Richard Pynson från Normandie, som utnämndes till hofboktryckare
och tryckte öfver 200 verk (dog 1529). Af stor betydelse inom Englands
typografiska historia var Richard Grafton, hvilkens namn är nära förbundet med
bibelns spridande i England. De svårigheter som lades i vägen för tryckningen,
nödgade dock en stor del författare att trycka sina alster utomlands. Reynold
* Plantinska huset har intill närvarande tid bibehållits nästan i sitt ursprungliga skick,
och, innehåller ett verkligt museum med antiqviteter af stort värde, hörande det till de största
märkvärdigheterna i det gamla Antwerpen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
