Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - §. 23. Om ängsvallnings-anläggningar eller ängsbyggnader och hvad dertill hörer - §. 24. Ett fälts planering, afseende konstbygd ängsvattnings-anläggning genom s. k. rygg-byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tilloppsgrafvarnes uträtning man ej kommer allt för nära någon mycket låg
punkt, och vid afloppsgrafvarnes att man undviker de högsta
punkterna. Man bestämmer derföre riktningen af här ifrågavarande
tilloppsgrafvar ungefär såsom linierne A’bcde, efghi och eklmn
utvisa, samt afloppen enligt linierne pqrsR och tuvxyR. Den förra
af desse sistnämnde linier får ej börja vid o, emedan tilloppsgrafven
AA’ öfver denna punkt skall framgå, utan bör taga sin början
ungefärligen vid p. Tilloppsgrafvarne markerar man nu med dubbla
(=====) och afloppen med enkla (–––––) hela streck.
På detta sätt får man först noggran kännedom om ytan af
fältet för att deraf bedömma ungefärliga lägena för till- och
afloppsgrafvarne, och sedan desse blifvit fullkomligen bestämda, får
man hela fältet indeladt i mindre afdelningar. Det är naturligt, att,
särdeles om fältet är mycket stort, detta förfarande endast är att
anse såsom en ledning för omdömet i hvad trakt de större
grafvarne måste ledas, emedan i dylika fall oftast en särskild
nivellering sedermera ånyo är nödvändig innan utstakning och gräfning
m. m. å marken förrättas. Är likväl hvarje afdelnings areal ännu
betydlig så kunna åter nya större till- och aflopp inom hvardera
bestämmas på enahanda sätt som förut, såsom Bzw m. fl. å
figuren utvisa. Der flack ängsbyggnad är i fråga, då föga olikhet i
höjd mellan hvarje afvägd punkt af fältet förutsattes, skulle man
kunna fortfara att på detta sätt, å ena sidan uppsöka de högste och
å den andra sidan de lägste punkterna, för att derefter anlägga en
större mängd bevattnings- och afvattningsrännor efter behof, men då, så
som här ifrån början antagits, en konstbyggnad skulle företagas, dervid
terrainen helt och hållet omskapas, bör man, sedan de hufvudsakliga
eller största till- och afloppsgrafvarne blifvit uttagne, göra
anläggningen i öfrigt så regulier som möjligt, medelst i möjligaste måtto
räta bevattnings- ocb afvattningsrännor. Den närmare beskrifningen
öfver sjelfva ängsbyggnaden måste såsom ledande till för stor
vidlyftigbet här förbigås. Endast i fråga om sättet för
grafvarnes markering på fältet, såsom hafvande gemenskap med
nivelleringskonsten, bör ännu något tilläggas. Om derföre
tilloppskanalen ABCO sknlle utstakas och dess dammar (sidovallar) till det
minsta borde ligga 6" öfver vattenytan, så skulle dessa dammar
således vid A, der terrainen redan förut är 3" lägre än
vattenspegeln i den närliggande floden, hvarifrån vattnet skulle tagas, behöfva
3 + 6 = 9 tum öfver marken, vid B likaledes 9", vid C 11" o. s. v.
till I, der dammarne blifva 19 + 6 = 25" höga. Emedan dammarne
skulle blifva för höga, och i följd deraf för kostbara att uppföra,
om man vidare fortginge med samma niveau, så brytes denna nu
vid I, der man, på det dammarne äfven här måtte komma att stå
minst 6" öfver vattenytan, nedgår 25 — 6 = 19", hvilken nya
horizontal-linie derefter med nedslagne pålar utmärkes. Punkten K
ligger 46 — 25 = 21" lägre än I, och alltså, emedan dammen vid
I var 6" måste den vid K komma 21 + 6 = 27" öfver terrainen.
Här brytes ånyo horizontallinien derigenom att man vid K nedgår
27 — 6 = 21’, då dammarnes höjd vid L blifver 52 — 40 = 12",
och vid M 23". Efter att här ånyo hafva nedgått 17" blir
slutligen dammarnes höjd vid sista punkten O 21". Uti alla desse
afsatser insattes så kallade stämmen (fördämningar) till samma höjd
med de högste pålarne, hvaröfver sedermera vattnet rinner ner i
den lägre grafven till dess det vid nästa afsats ånyo får vinkelrätt
fall o. s. v.
 |
| Fig. 47. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
