Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nibel så gingo de först, utan krus och bildade
åthävor och så var surret i gång.
Nu söps det och åts av hjärtans lust och
fruntimmerna hjälpte ungarna och lite längre
fram fingo gummorna sin lilla sup och sedan
fick var och en sköta sig själv och därmed var
maten slut. Det var bara osten kvar, för den
var så beskaffad att den räckte, men nog
krympte den.
Så efter gröten började småungarna somna i
hörnen, plockades upp och lades i en hög vid
spisen, för att inte vara i vägen. Ett par fingo
ont i magen av allt de satt i sig och så måste
de skötas om och samtidigt började gummorna
öja sig över hur det skulle bli på hemvägen.
— Sup inte mer nu Nisse lilla, sa Lina. Du
ska veta att vi få nog bära hem ett par av barnen.
— Inte en droppe mera, sa Tuns käring till
sin make. Nu har du fått så pass du behöver.
— Håll käften käring, sa Tun.
— Dä ä rätt, sa Nisse. Inte ska en väl ta
käringarna med på kalas för att di ska bestämma.
— Nä, egentligen så skulle käringar och ungar
få bli hemma, menade Tun. Dom har en ju i
vardagslag.
— Ja, särskilt din käring, tyckte Nisse, som
kände sig kavat.
48
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
