Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tekniska högskolan, Kungl. (KTH) - Tekniska läroanstalter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Tekniska läroanstalter
862
Kungl. Tekniska högskolan, sedd från Valhallavägen.
undervisningen lagd mera på
det teoretiska planet. Sedan
bergsskolan i Falun
överflyttats till inst., kom detta
att omfatta 4 fackskolor,
näml, maskinbyggnadskonst
och mekanisk teknologi,
kemisk teknologi,
bergsvetenskap samt väg- och
vattenbyggnadskonst. I samband
med ytterligare en
omorganisation, 1877, erhöll inst
förnyade stadgar och
ändrades namnet till Tekniska
högskolan. Ett flertal
nya professurer inrättades,
och en faskskola för
arkitektur tillkom. Ett förslag, som
godkändes 1895, resulterade i
tillkomsten av dels Tek-
niska högskolans
materialprov-n in gsans tal t och dels en särskild
elektröfeknisk fackskola. Den fortsatta
utvecklingen av högsk. visade snart, att de
dittillsvarande lokalerna vid Drottninggatan voro
otillräckliga. Vid 1911 års riksdag beviljades
medel för uppförandet av nya lokaler vid
Valhallavägen. Dessa togos 1917 i bruk, och sedan
denna tid har så gott som kontinuerligt bedrivet
tillbyggande ägt rum. Hit har också
undervisningen för samtliga studerande överflyttats utom
vad beträffar delar av fackskolorna för
arkitektur och lantmäteri. Arkitekt för de ursprungliga
nybyggnaderna var E. Lallerstedt; de sedan 1947
tillkomna byggnaderna ha ritats av N. O.
Ahr-bom och H. Zimdahl. En fackavd. för teknisk
fysik tillkom 1932. S. å. inrättades en fackavd.
för lantmäteri; i samband härmed nedlades den
förut fristående Lantmäterihögsk.
T. i Stockholm och Chalmers tekniska högsk.
i Göteborg stå enl. den nuv. organisationsplanen
under överinseende av en gemensam överstyrelse
om 9 led. Ordf., preses, samt 6 led. utses av
K. m:t efter förslag, avgivna av Vetenskapsakad.,
Ingeniörsvetenskapsakad., Svenska
teknologför-en., Tekniska samfundet i Göteborg samt
Sveriges industriförb.
T:s undervisning fördelas numera på följ,
fackavd.: teknisk fysik (F), maskinteknik (M),
flygteknik och skeppsteknik (S), elektroteknik (E),
väg- och vattenbyggnad (V), kemi (K),
bergsvetenskap (B), arkitektur (A) och lantmäteri
(L). Vid T. kunna avläggas civilingenjörs-,
bergsingenjörs-, arkitekt- och lantmäteriexamen.
Särskilda prov efter den ordinarie kursen föra
till teknologie licentiatexamen; sedan 1927 kan
vid T. förvärvas teknisk doktorsgrad. De
studerande äro dels ordinarie, vilka följa
undervisningen efter fastställda kursplaner för att
avlägga examen, dels special- och extra
studerande, vilka studera vissa ämnen efter eget
val med, resp, utan rätt att erhålla betyg. —
Läroåret 1953/54 var antalet ord. studerande
1,855, varav i de två första årskurserna 1,071,
antalet specialstuderande no och antalet extra
studerande 106. Studietiden är enl. kursplanen c:a
4 år utom i fackavd. för bergsvetenskap, vilken
normalt kräver 4 V2—5 år. Undervisningen
handhas av 59 prof., varav 2 med personliga
befattningar, 7 laboratorer, 50 doc. och 60
speciallärare samt dessutom bitr, lärare, 1 :e assistenter
och assistenter. — Litt.: P. Henriques,
”Skildringar ur Kungl. T:s historia” (2 bd, 1917—27).
Tekniska läroanstalter. Teknisk undervisning
meddelas dels vid vissa kommunala och statliga
skolor, dels vid enskilda tekniska läroanstalter.
För den lägre tekniska utbildningen, vilken
främst avser manuell yrkesutbildning inom
bestämda fack, finnas tekniska linjer (för t. ex.
verkstadsteknik), som äro inbyggda i vissa av de
yrkesbestämda
fortsättningssko-1 o r n a (sedan 1940) ; i någon utsträckning inom
den högre folkskolans praktiska
linje (numera i regel i-årig) samt vid
kommunala lärlingsskolor och vid
kommunala. centrala och enskilda
verkstadsskolor. Teknisk kursverksamhet
bedri-ves härjämte av Statens
hantverksin-s t i t u t. — Vissa enskilda verkstadsskolor äro
”inbyggda”, d. v. s. nära förenade med något
industriföretag, som ställer lokal, utrustning,
arbetsuppgifter och även vissa lärarkrafter till
förfogande, under det att skolan organisatoriskt är
underställd den kommunala yrkesskolstyrelsen.
Slutl. bedrives lägre teknisk undervisning i
offentlig regi vid de tekniska linjerna inom de
praktiska kommunala (s a m-)re
alskolor na (först inrättade 1935; intill 1951
benämnda praktiska mellanskolor). —
En mera avancerad teknisk utbildning meddelas
vid de högre tekniska läroverken
(före 1945 benämnda tekniska lärov.; de
inrättades 1919 och avlöste härvid de tekniska
elementarskolorna). De högre tekniska lärov.
omfatta dels tekniska fackskolor, dels
tekniska gymnasier; bägge leda fram till
ingenjörsexamen, populärt benämnd teknisk
studentexamen. — För den högre tekniska
utbildningen finnas tekniska högskolor (i
Stockholm och Göteborg).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
