Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tak
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
757
Tak
758
Tak, en byggnads el. ett rums begränsning
uppåt. Den främsta uppgiften hos ett
yttertak är att hindra vatten från att uppifrån
intränga i byggnaden. T. lägges därför i regel
lutande (med ”fall”), varvid fallet måste
anpassas både efter takmaterial och
nederbördsförhål-landen. Trä är det viktigaste stommaterialet
för t. även vid sådana byggnader, som i övrigt
utföras av sten. Utvecklingen synes dock
(väsentligen med hänsyn till brandriskerna) gå i
den riktningen, att träet i stigande utsträckning
ersättes med järn- el. betongkonstruktioner för
de bärande delarna och med lättbetongplattor för
de täckande delarna innanför takbeklädnaden. De
vanligaste takformerna visas i fig. i. T. av
dessa former kunna bibringas en mångfald yttre
variationer genom att förses med frontespiser,
kupor, lanterniner, takryttare, spiror o. s. v.
Konstruktioner. T:s bärande stomme
är taklaget (takresning, takröste,
takstomme) ; på denna anbringas först i regel en i
n-täckning i form av en heltäckande yttre
takpanel el. enbart bestående av glest anordnade
takreglar (”åsar”), och ytterst en
taktäckning. Med undantag för mindre byggnader, där
taklaget kan utgöras enbart av sparrar, vilka
uppläggas på väggarna, utgöres taklaget i regel
av ett antal tvärgående takstolar på lika
inbördes avstånd. I sin enklaste form består en
takstol av två mot varandra lutande sparrar,
som nedtill sammanhållas av en horisontell
b in dbjälke. Denna kan härvid göra tjänst
även som takbjälke för underliggande
innertak. Vid större spännvidder tillkommer en övre,
horisontell bjälke, hanbjälken, och därjäm-
Fig. 2. Takstolsformer.
i enkel typ med bindbjälke b; 2 med bindbjälke och
hanbjälke ha; 3 och 4 med tass t och tranben el. högben h,
vilkas tryck fördelas på två takbjälkar medelst
remstycken r, vid 4 med 2 korsande hanbjälkar; 5 med
understöd från 2 mellanväggar, varvid taksparrarna stöttas
av stolpar jämte remstycken r; 6 med understöd av 1
mellanvägg i förening med strävor s; 7 och 8 hängverk
för uppbärande av takbjälke; 9 och 10 detaljer av
spikade, resp, bultade takstolsbågar, som vid större
spännvidder förstärkas med dragband; 11 ren
fackverks-konstruktion av järn.
Fig. 1. Takformer.
1 pulpettak, 2 sadeltak, 3 valmat sadeltak, 4
mansard-tak, 5 valmat mansardtak, 6 säteritak, 7 valvtak, 8 och
9 sågtak (varvid ljusintagen läggas mot norr), 10
tälttak (trubbigt torntak, här av formen pyramidtak), n
torntak, 12 kupoltak, 13 ”plantak”, horisontaltak.
te, i de fall då t. delvis understödes av
vindsbjälklaget och bindbjälke sålunda saknas, vissa
andra stödjande element (se fig. 2). Om t. har
till uppgift att jämväl uppbära ett (lätt)
innertak, få takstolarna formen av hängverk enl.
7 och 8 i fig. 2. Vid stora spännvidder och särsk.
till hallbyggnader användas takstolar i form av
fackverk av järn el. trä el. utförda av
spikade el. limmade ramkonstruktioner. Även
rena bågkonstruktioner förekomma. Å andra
sidan förenklas takstolskonstruktionerna avsevärt,
om byggnaden innehåller mellanväggar, som
kunna användas som stöd (5 och 6 i fig. 2).
Takstolar kunna även utföras i
balkkonstruktion av trä, svetsad el. nitad
stålkonstruktion el. betong, i sistn. fall ofta av
strängbetong. Dyl. takstolar äro lämpliga bl. a. vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
