- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 20. Steninge - Terni /
675-676

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Säldjur, sälar - Sälen - Sälg - Säljakt - Säljkurs - Sälkatjåkko - Sällfors, Tarras - Sällsjö kraftverk - Sällskapet (Stora) - Sällskapet Barnavård

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

675

Sälen—Sällskapet Barnavård

676

Gråsäl (överst), knubbsäl och vikare.

sälhundar (sjöhundar), Phocidae, utmärkes
av fullständigt hårbeklädda fram- och bakfötter,
vilka senare ej kunna böjas under kroppen.
Ytteröron saknas, och hårbeklädnaden är kort
och tät. G r å s ä 1 e n, Halichoerus grypus, med
mycket lång nos, enspetsade tänder och grå päls
med oregelbundna mörka fläckar, når en längd
av över 2 m. Den finnes runt Sveriges kuster.
Till släktet Phoca höra följ, arter.
Knubbsäl e n, Ph. vitulina, är ovan gråvit el. grågul
med mörka, ofta sammanflytande fläckar.
Kindtänderna äro flerspetsade. Längden uppgår till
i,ö—1,8 m. Den är västkustens vanliga säl men
förekommer sparsamt även i Östersjön upp till
Södermanland. Vikaren, småvikaren el.
den ringlade sälen, Ph. hispida, är ovan
gråbrun till svartgrå med vita el. gula
ring-formade teckningar. Kroppslängden är 1,2—1,6
m. Den är Bottenhavets och Östersjöns
allmännaste säl men avtar i antal söderut och går ej
v. om Öresund. Den är en ishavsrelikt som även
förekommer i bl. a. Ladoga och Kaspiska havet.
Storsälen, storkobben el. havssälen,
Ph. barbata, är en 2—3 m lång arktisk form,
som även förekommer vid Norges n. och v.
kuster. Grönlandssälen, Ph. groenlandica,
är även en arktisk art, 1,6—1,95 m lång. Till
blås-sälsläktet, Cystophora, hör b 1 å s s ä 1 e n el.

klappmytsen (se d. o.). Om fam. v a 1 r o s-:
s a r se d. o.

Sälen, by och järnvägsstation i Transtrands
sn i Dalarne, vid Västerdalälven och banlinjen
Vansbro—Särna, 25 km från norska gränsen, 354
m ö. h.; 314 inv. (1951). S. är en viktig
turistort med hotell (bl. a. Högfjällshotellet på
kalfjället 8 km v. om S.), en 800 m lång linbana
till Sälfjällets topp, slalombana m. m. S. är
bekant som ändpunkt för Gustav Vasas irrfärder
i Dalarne (minnessten) och som utgångspunkt
för Vasaloppet (sten med namnen på segrarna).

Sälg, bot., se Salix.

Säljakt, jaktv., bedrives som smygjakt med
kulgevär, i det man kryper inom håll för säl,
som ligger uppe på isen, vid iskanten o. s. v. I
Östergötlands skärgård var förr s. ett viktigt
näringsfång. Vissa skär, ”sälbådar”, voro där
hemvist för stora mängder säl. Vid lämplig
väderlek smögo sig jägarna på de sovande djuren,
som dödades med klubbor, ”knopades”
(säl-klubbning).

Säljkurs. 1) Betr, aktier och obligationer den
lägsta kurs, efter vilken säljare äro villiga att
på fondbörsen sälja det noterade värdepapperet.
— 2) I fråga om utländska valutor det pris, till
vilket Riksbanken säljer den noterade valutan.

Sälkatjåkko, fjäll inom Kiruna stads område,
v. om Kebnekaise, 1,402 m ö. h.; glaciärer. Vid
ö. foten ligger Sälkastugan, tillhörig Svenska
turistföreningen.

Sällfors, Carl T a r r a s, organisationsexpert
(f. 1898 %), examinerad från Tekniska högsk.
1922, fil. kand. s. å. S. studerade härefter
industriell organisation i U.S.A. Han var 1926—29
överingenjör vid organisationsavd. inom ab.
Industribyrån (tillhörigt Sveriges industriförb.),
1929—39 speciallärare i industriell ekonomi och
organisation vid Tekniska högsk., prof, där 1940
—43. Sedan 1944 är S. generaldir. och chef för
den s. å. inrättade Statens organisationsnämnd.
S. har utgivit bl. a. ”Modern
verkstadsorganisa-tion” (1921; tills, m. H. Nieckels), ”Industriella
självkostnadsberäkningar” (1937) och
”Arbets-studier inom industrien” (1939) samt varit
huvudred. för ”Handbok i industriell
driftsekonomi och organisation” (1945).

Sällsjö kraftverk, i nedersta delen av
Indalsälvens biflod Vålån (Storån), påbörjades 1952 av
ab. Storboforsen (tillhör Avesta jernverks ab.)
och beräknas bli färdigt 1958. S. skall utnyttja
den 95 m höga fallhöjden mellan Sällsjön och
Ockesjön i Indalsälven med bl. a. Storbofallet
samt får 2 turbiner om tillsammans 42,000 kW.

Sällskapet (Stora sällskapet),
sammanslutning i Stockholm, stiftad 1800, vilken
avser att bereda sina medl. tillfälle till
sällskaplig samvaro inom egna klubblokaler (sedan 1877
egen byggnad Arsenalsgatan 7).

Sällskapet Barnavård, 1901 bildad
organisation, vars syfte är att vidga intresset för och
kunskapen om barns vård och uppfostran. S.
driver i Stockholm ett spädbarnshem, som även
fungerar som anstalt för undervisning i
barnavård.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:22:36 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfft/0426.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free