Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svensksund - Slagen vid Svensksund - Svenskt biografiskt lexikon - Svensk teater - Svensk Teologisk Kvartalskrift - Svensk Tidskrift - Svenskt konstsilke, ab. - Svensk torvförädling, ab. - Svensk uppslagsbok - Svensköp - Svenson, Frey - Svenson, Gunnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
459
Svenskt biografiskt lexikon—Svenson
460
vilka fortsatte till mörkrets inbrott, då de ryska
fartygen av växande s. v. vind hindrades att i tid
draga sig undan. I dagningen 10/? fortsatte
striderna och slutade med en avgörande svensk seger.
De ryska förlusterna uppgingo till över 50
fartyg och mer än 7,000 man el. halva styrkan i
fångar och döda. Segern vid S. föranledde
upptagandet av fredsunderhandlingar. — Litt.: A.
Munthe, ”Svenska sjöhjältar”, 7 (1914—23).
Svenskt biografiskt lexikon, se Biografi,
sp. 71.
Svensk teater. Kyrkliga spel förekommo
under medeltiden också i Sverige. Från
reformationen och fram till början av 1700-talet
uppfördes vid univ. och skola antika grekiska och
latinska skådespel, från omkr. 1600 även
offentligt och på svenska, bl. a. av studenter i
Uppsala under ledning av J. Rudbeckius 1610—12.
Svenska skoldramer uppfördes från 1500-talets
senare hälft. Det första bibliska var Olaus
Pet-ris ”Tobie comedia” (1550), det första profana
M. O. Asteropherus’ ”Tisbe”. Studenter i
Uppsala uppförde 1611—13 historiska skådespel av
J. Messenius och 1620—21 av A. Prytz. Under
1600-talet besökte tyska, holländska och franska
sällskap Sverige. På 1660-talet spelade
studenter under U. Hjärnes ledning hans skådespel och
utländskt drama i övers, på Uppsala slott, och
1682—86 spelade studenter under O. Rudbeck
d. ä:s ledning i det kungl. stallet i Uppsala.
Det var detta första svenska verkliga
teatersällskap, som 1686 ryckte in på den kungl.
skådeplatsen i Lejonkulan i Stockholm. Under
1700-talet dominerade tyska sällskap. Bland deras
ledare märkas J. A. Ulich, S. Klockau, J. C.
Kunst, J. G. Kempfe, M. Neygebauer (senare
med svenskt sällskap), S. von Qvoten, Elisabet
Spiegelberg, F. Darmstedter. K. von Eckenberg
och K. G. Seuerling (senare med svenskt
sällskap). Bland ambulerande svenska teaterledare
märkas omkr. 1750 harlekinen P. Lindahl och
P. Stenborg, omkr. 1800 J. P. Lewenhagen, J.
A. Lindqvist och J. P. Strömberg, under det
tidigare 1800-talet Chr. Svanberg, J. A. Lambert,
K. Wildner, A. P. Berggren och V. Djurström,
omkr. 1850 P. Deland, F. Deland, L. Elf forss och
O. Andersson, under det senare 1800-talet I. F.
Smitt, C. O. Lindmark, V. Ähman, C. Rohde,
C. J. Fröberg (operett), Thérèse Elfforss och
A. Lindberg samt norrmannen B. Lund (opera),
omkr. 1900 V. Rydberg, A. Ranft och Hj.
Selander (båda också med operettsällskap) samt
E. v. d. Osten, under 1900-talet Ax. Lindblad
(operett), H. Rönnblad, J. Liander, V. Olin, K.
Deurell, K. Lindroth, Karin Swanström, H.
Sandberg, Sigrid Eklöf-Trobäck (operett), A.
Ry-ding, O. Winge och O. Hillberg. F. ö. har
landsortens teaterbehov tillgodosetts genom tillfälliga
turnéer av huvudstadens främsta konstnärer. Om
Stockholms teatrar se Kungliga teatrarna och
Stockholm, teater och musik. Ang.
teaterförhållandena i Göteborg och Malmö se dessa ord.
Hälsingborg har fast ensemble sedan 1921.
Uppsala stadsteater invigdes 1951 och Stadsteatern
Norrköping—Linköping 1947. — Litt.: G.
Nor
densvan, ”S. och svenska skådespelare” (2 bd,
1917—18).
Svensk Teologisk Kvartalskrift, som började
utges i Lund 1925, har till syfte att vara ett
samlingsorgan för nutida svensk teologisk
forskning. S. är landets enda allmän-teologiska
facktidskrift.
Svensk Tidskrift, politisk och kulturell
månadstidskrift (utkommer sedan 1936 med 5 nr i
halvåret), grundad 1911 i Stockholm av Gösta
Bagge och Eli F. Heckscher. S. har behandlat
in- och utrikespolitiska, ekonomiska och sociala
samt kulturella frågor från en folkligt nationell,
konsekvent högeråskådning. S. utgavs av Bagge
och Heckscher 1911—18, av Bagge 1919—30,
jämte Yngve Lorents 1921—22, Axel Boèthius
1923—24, Verner Söderberg 1925 och Erik
Fahl-beck 1926—30. S. utgavs 1931—32 av Ivar
Anderson, varefter den nedlades men återupptogs
1936 under red. av Elis Håstad, som 1949
efterföljdes av Bagge och 1951 av doc. Gerhard
Haf-ström (f. 1904), ansvarig utg., och prof. Torvald
Höjer.
Svenskt konstsilke, ab., Borås, gr. 1918, tillv.
rayonsilke för textila o.a. industriella ändamål
samt rayonväv och rayoncord för
bilringsindu-strien o. s. v. Antal anställda omkr. 780.
Svensk torvförädling, ab., Sösdala
(Kristianstads län), ett 1939 grundat, helstatligt företag.
S. tillverkar frästorv och torvbriketter vid fabrik
i Sösdala och maskintorv vid anläggningar i
Vis-landa och Ljungby. Bolaget idkar även torvteknisk
forskning vid laboratorier i Lund och Sösdala.
Svensk uppslagsbok, encyklopedi, vars 1 :a
upplaga (30 bd och 1 tilläggs-bd) utgavs 1929
—37 med Gunnar Carlquist som huvudred, och
vars 2:a omarbetade och utvidgade uppl. utgavs
1947—55 i 32 bd med Carlquist och Josef
Carlsson som huvudred. Se vidare Förlagshuset
Norden ab.
Svensköp, sn i Malmöhus län, Frosta hd, på
Linderödsåsens högsta parti; 36,36 km2, 713 inv.
(1954). 880 har åker. Nuv. kyrkan uppf. 1864.
Konserverad ruin av medeltidskyrka. Ingår i
Huaröds och S:s pastorat i Lunds stift, Gärds
kontrakt. Tillhör storkommunen ö. Frosta.
Svenson, Frey Herman, sinnessjukläkare
(1866—1927), med. lic. 1897, med. dr i Uppsala
1903; prof, i psykiatri vid Uppsala hospital och
asyl 1904—26. S. har utövat stort inflytande på
sinnessjukvårdens utveckling i Sverige. Bland
hans utg. arbeten märkas
”Psykiatrisk-psykolo-giska studier till jagets mekanism” (dr-avh.,
1903), ”Lärobok i sinnessjukvård” (1907),
”Vanföreställningarnas och sinnesvillornas psykologi”
(1919) samt ”Gustaf Frödings diktning. Bidrag
till dess psykologi” (1916).
Svenson, Ernst Gunnar Andreas, målare
(f. 1892 21/8), prof, vid Konsthögsk. 1942—50;
tillhör konstnärsgruppen Färg och form. På
1920-talet målade S. i en detaljerad realistisk
stil men gick sedan mot en bredare, behärskat
realistisk konst. Hans motiv bestå främst av
landskap och stilleben, utförda med säker
valörkänsla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
