Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Svedberg, 1. The - Svedberg, 2. Elias - Svedbom, Vilhelm - Svedelius, släkt - Svedelius, 1. Wilhelm - Svedelius, 2. Carl - Svedelius, 3. Julia - Svedelius, 4. Nils - Sweden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
383
S vedbom—Sweden
384
en ny metod att framställa kolloidala
partiklar och gav ett övertygande experimentellt
bevis för riktigheten av en av Einstein och v.
Smoluchowski utvecklad teori för den Brownska
molekylarrörelsen genom ett studium av de
kolloidala partiklarnas rörelser. S. och hans
medarbetare ha senare ägnat ingående undersökningar
åt de kolloidala lösningarnas fysikaliska
egenskaper, deras diffusion, ljusabsorption och
sedimen-tation. Ur undersökningarna kunde han draga
slutsatser betr, gaslagarnas tillämplighet på de
dispersa systemen. För studium av kolloiderna ha
S. och hans medarbetare till en hög grad av
fullkomning utvecklat sedimentationsmetoden,
framför allt genom konstruktionen av de berömda
s. k. ultracentrifugerna. Dessa instrument ha
fullkomnats så, att de möjliggjort mätningar av
molekylers sedimentation i centrifugalfält upp till
900,000 ggr jordens tyngdkraftfält. Ur sådana
mätningar har molekyl vikten för en rad olika
makromolekyler bestämts (äggviteämen,
kolhydrater, syntetiska högpolymerer) och andra
viktiga slutsatser om makromolekylernas egenskaper
kunnat dragas. S. har även studerat den
fotografiska processens problem. Under 2:a världskriget
ledde S. försöken att inom landet framställa
konstgummi. — S. erhöll 1926 Nobelpriset i
kemi, blev 1932 med. heders-dr vid Uppsala univ.
och 1944 tekn. heders-dr vid Tekniska högsk. i
Stockholm. Bland S:s skrifter märkas ”Die
Me-thoden zur Herstellung kolloider Lösungen
anor-ganischer Stoffe” (1909), ”Die Existenz der
Mo-leküle” (1912), ”Materien” (s. å., 2:a uppl. 1919),
”Arbetets dekadens” (1915, 2:a uppl. 1928) och
”The ultracentrifuge” (1940; tills, m. K. O.
Pe-dersen; även utg. på ty., s. å.).
2) Johan Elias S., den föreg:s son, arkitekt
(f. 1913 26/e). Efter flera års studier i Amerika
och Europa öppnade S. egen arkitektverksamhet
1935 och anställdes 1944 vid Nordiska kompaniet
som konsulterande arkitekt. S. är en av de
ledande för skapandet av serietill verkade möbler och
har haft stort inflytande på de nyare riktningarna
inom svensk möbelkonst. Hans verk präglas av
formsäkerhet, originalitet och ett utpräglat sinne
för det funktionsdugliga.
Svedbom, Per Jonas Fredrik Vilhelm,
tonsättare (1843—1904), fil. dr och doc. i
litteraturhistoria i Uppsala 1872. S. var 1875—1901 sekr.
i Mus. akad., sedan dir. för Konservatoriet och
1877—1903 därjämte lärare i musikens historia.
Från 1881 var han ordf, i Musikföreningen. S.
komponerade för solo, kör och orkester ”1
rosengården” och ”1 skogen”. Bland solosångerna
märkes den kända balladen ”Sten Sture”. S:s stil är
närmast den efterromantiska med inslag av
Schu-mann.
Svedèlius, släkt, urspr. från Leksand i Dalarne.
1) Wilhelm Eric S., historiker,
statsveten-skapsman (1816—89). Han blev 1839 fil. dr och
1840 politices docens vid Uppsala univ. 1856 blev
han prof, i historia i Lund och var 1862—81
skytteansk prof, i Uppsala. S:s distraktion och
originalitet voro vida bekanta och föremål för
otaliga historier. Hans vetenskapliga och litterä-
ra författarskap var
högst betydande. Bland
hans arbeten kunna
nämnas ”Om
statsrådets ansvarighet”
(1856), ”Anteckningar
för akademiska
examina i statskunskap”
(4 bd, 1868—69).
Efter hans död
utkom ”Representationsreformens historia”
(1889). Som talare
hade S. stort rykte.
Många av hans tal äro
intagna i ”Smärre skrifter” (3 dir, 1871—88).
Även som minnestecknare var S. framstående,
varom bl. a. Sv. Akad:s Handl. bära vittne. Sin
egen levnadsskildring gav han i (de postuma)
”Anteckningar om mitt förflutna lif” (1889).
Han invaldes 1864 i Sv. akad.
2) Carl S., skolman (1861—1951), fil. dr i
Uppsala 1898, rektor vid N. reallärov. i
Stockholm 1906—28. S. lade särskild vikt vid
ungdomens fysiska fostran och främjade bl. a.
skolungdomens vinteridrott och fjällfärder. Han var
bl. a. v. ordf, i Fören. för skidlöpningens
främjande från 1914 och sekr. i Svenska
gymnastik-och idrottsföreningarnas riksförb. 1925—33. S.
intresserade sig även för landsbygdens
bildnings-problem och tog 1903 initiativ till Norrbottens
arbetsstugor. Han var ordf, i
Jordbrukareungdomens förb. 1918—38. Han utgav bl. a. ”Norra
real 1876—1926” (1927), ”Tänkt och talat om
pojkar och pedagoger” (1930), ”Vår skola som
vi minns den. Beskowska skolan 1867—1937”
(1938) och ”Språkanalys” (1944), samt tills, m.
S.3) ”Bygd och folk” (3 bd, 1927—34).
3) Julia Maria S., f. von Heijne, den
fö-reg:s hustru, författarinna (f. 1870 V2), socialt
verksam bl. a. för Röda korset och Norrbottens
arbetsstugor. S. har utg. ”Några blad ur Röda
korsets historia” (1915), ”1 våra bygder” (1917,
5:e uppl. 1948), ”Södermanland” (1918, skoluppl.
1919, rev. uppl. 1929), ”År och människor”
(i934)> ”Vad Mälaren speglat” (1947) och ”Den
goda viljans stad” (1950), en Strängnäs-krönika,
romaner, sagospel m. m.
4) Nils Eberhard S., kusin till S.2), botanist
(f. 1873 5/s), fil. dr 1901, doc. 1902 och prof.
1914—38, allt i Uppsala. S:s forskningar,
grundade bl. a. på resor till Ceylon, Singapore och
Java 1902—03 och till U.S.A. 1926, ha i första
hand varit inriktade på rödalgerna. Hans
utveck-lingshistoriska och cytologiska rödalgstudier ha
givit betydelsefulla synpunkter på problemet om
reduktionsdelningens plats, betydelsen därav och
av den diploida fasens successivt i systemet
alltmer ökande dominans. S:s morfologiska arbeten
behandla fröbyggnaden hos tågväxter och
dille-niacéer, hans växtbiologiska studier
saprofy-tism hos stålörtväxter, postfloration hos
vinde-växter samt utveckling och hydrogami hos
dy-bladsväxter.
Sweden [scoidn], engelska namnet på Sverige.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
