Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Suveränitet - Suvorov, Aleksandr Vasiljevitj - Suzdal - Suzeränitet - s. v. - Svabel el. svabb - Svabensverk - Svagdricka - Swagger - Svagsinthet - Svagströmsanläggning - Svagsynthet - Svahn, 1. Oscar - Swahn, 2. Waldemar - Svaj - Svajning - Swakopmund - Svalbard - Svalbon, Ätliga - Svale - Svalfisk - Svalg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
345
Suvorov—Svalg
346
i förhållande till andra stater) och inåt
(oinskränkt tvångsrätt över statens egna medl.). Icke
alla stater äga s. I s. k. förbundsstater, t. ex.
tyska kejsarriket (1871—1918), Amerikas
förenta stater och Schweiz, är förbundet suveränt
men icke delstaterna (kantonerna). Medeltidens
västerländska stater saknade s., ty de voro, åtm.
i teorien, underkastade tysk-romer ske kejsarens
el. påvens överhöghet. Suveränitetsbegreppet
utreddes vetenskapligt först av fransmannen
Bodin, som karakteriserade s. såsom en högsta
odelbar, ständig och ej förlänad makt. S.
tillkommer statsmakten, icke dess innehavare, vare
sig denna är en monark el. en representation el.
det röstberättigade folket. Icke desto mindre har
man talat om furstesuveränitet och
folksuveränitet. Genom fördrag kan en stat gentemot en
annan underkasta sig inskränkningar i sin s.
Suvorov [sovå’raf], Aleksandr V a s i
1-jevitj, furste, rysk fältherre (1730—1800).
Han deltog i sjuåriga kriget, sedan i Rysslands
inblandning i Polens affärer. Under krigen mot
turkarna vann S. flera framgångar, bl. a. en
lysande seger vid Rymnik 1789. Dec. följ, år
stormade S. Ismail. Under Polens frihetskamp
1794 besegrade S. Kosciuszko vid Maciejowice
och intog Warszawas förstad Praga. 1799 blev
han chef för de rysk-österrikiska trupperna i
Italien, slog Moreau i upprepade drabbningar,
Mac-donald vid Trebbia, Joubert vid Novi och
rensade n. Italien från fransmän. Efter sitt
ryktbara tåg över S:t Gotthard ingrep han sedan i
striderna i Schweiz. S. var en av Rysslands
skickligaste härförare. Hans krigföring
kännetecknades av snabba rörelser, våldsamma angrepp
och hänsynslöst slöseri med människoliv.
Suzdal [so’zdalj], stad i Vladimirområdet,
RSFSR, 33 km n. om Vladimir på båda sidor
om Kamenkafloden; c:a 6,600 inv. Katedral och
märkliga kloster. S. var fordom huvudstad i
furstendömet S. och kom 1399 under Moskva.
Suzeränitèt betecknar det förhållande, i vilket
vasallen står till länsherren, hans s. k. s u z
e-r ä n. I senare tid har ett dyl. förhållande mest
existerat mellan stater. Som exempel må nämnas
Turkiets numera upphävda s. över vissa
angränsande stater (Rumänien, Serbien, Bulgarien,
Egypten), som tidigare tillhört dess territorium
och vid separationen förpliktats att till detsamma
erlägga viss periodisk tribut.
s. v., förk. för sydväst.
Svabel el. s v a b b, på fartyg
rengöringsred-skap av gammalt uppslaget tågvirke.
Svabensverk, kyrkobokföringsdistrikt i Alfta
förs, i Hälsingland.
Svagdricka, se Maltdrycksbeskattning.
Swagger [sa>ä’go] (eng., eg.: ngt snobbigt),
trekvartslång, vid damkappa.
Svagsinthet, föråldrad psykiatrisk term för
psykiska defekttillstånd, i folkspråket ännu
använd liktydigt med sinnessjukdom i allm. —
Sinnessvaga är en ännu off. använd
beteckning för bildbar sinnesslö, imbecill.
Svagströmsanläggning, elektrisk anläggning,
som avser telefoni, telegrafi el. därmed
jämförligt ändamål.
Svagsynthet, se ögonsjukdomar.
Svahn. 1) Frans Oscar Birger S., skolman,
författare (1833—1908), fil. dr i Lund 1856,
lektor i Kalmar 1867—90. Bland S:s skrifter
märkas ”Våra öfverliggare” (under pseud. Thord
Bonde, 1885, 3æ uppl. 1921) och ”Våra
öfver-sittare” (2 bd, 1898—99). Han redigerade 1869
—82 (tills, m. K. Gethe) tidn. Kalmar, 1882—84
Svensk folktidning, utgav ”Svenskt skämtlynne”
(21 h., 1883—85 och 1901) samt svärfadern
P-Genbergs ”Valda skrifter” (1876—78).
2) Waldemar Paul Oscar Swahn, den
föreg:s son, författare (f. 1877 12/i),
medarbetare i huvudstadspressen, sedan 1921 i
Stock-holms-Tidningen, har förutom åtskilliga romaner
och novellsaml. utg. ”Den svenska Aspasia”
(1924; om Emilie Högqvist), ”Beylon” (1925),
”En skvallerkrönika från 1790-talets Stockholm”
(1927), ”1 vardagsdräkt och hermelin” (1930),
”Gustaf V” (1938), ”Furstinnan Stéphanie v.
Wedel” (1939), ”Axel Granholm och hans rallare”
(1940), ”Per Albin Hansson. Springpojken som
blev statsminister” (1942), ”A. L. Tidstrand”
(1946) och ”Storstockholm” (1950; tills, m. I. v.
Horn och andra). Självbiografiskt innehåll har
”Ur minnenas sekretär” (2 bd, 1942—43).
Svaj, sjöv. Ett fartyg säges ligga på s., då
det är förankrat el. förtöjt till boj, så att det
med vind och ström fritt kan svänga kring
fästpunkten. Fartyget har s v a j r u m, då det
härvid icke löper fara att komma på grund el. i
kollision.
Svajning, radiotekn., dets. som fading.
Swakopmund [sväkå’pmont], stad i
Sydväst-afrika, vid Atlanten, strax n. om mynningen av
den periodiska floden Swakop; c:a 3,000 inv.,
därav 1,800 vita. Semesterort.
Svalbard, sedan 1925 off. namn på det
administrativa område, som omfattar ögruppen
Spetsbergen (se d. o.) samt Kvitöya (Vitön), Kong
Karls land, Hopen och Björnöya (Björnön). S.
är statsrättsligt en del av Norge.
Svalbon, Ätliga, se Kinesiska svalbon.
Svale, det av de förlängda sido- el.
gavelväggarna begränsade och av det överskjutande taket
övertäckta utrymmet framför en byggnad,
förekommande vid (äldre) hus av olika slag. — Se
bild vid Ornässtugan.
Svalfisk, zool., se Flygfiskar.
Svalg (grek. fa’rynx). 1) (Anat.) Den för
födoämnen och andningsluft avsedda,
oregelbundet trattformiga genomgångsväg, som bakåt
fortsätter mun- och näshålorna. Till tak har s.
huvudskålens bas. Bakväggen, som ligger på
framsidan av halskotorna, och sidoväggarna äga tre
varandra delvis överlagrande, cirkulära, platta
muskler (svalgkonstriktorerna). Alltsammans är
beklätt av slemhinna, i vilken finnes en mängd
körtlar. Banorna för andningsluften och för
födoämnena korsas i s. Om icke larynxöppningen vid
nedsvälj ningen är väl stängd, kunna partiklar
av födoämnen tränga in och vålla stora obehag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
