Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Subvenera - Succedera - Succès - Successio apostolica - Succession - Successionsordning - Successionsstaterna - Successiv - Successivbildning - Succinat - Succinit - Succisa - Succulentae - Suchard holding S. A. - Suchomlinov, Vladimir Aleksandrovitj - Suchona - Su-chou, Soochow, Tungshan - Suchtelen, Peter van - Suchum - Suckat - Sucksdorff, Arne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Subvenera—Sucksdorff
296
Subvenera, bispringa (ekonomiskt). — Subst.:
Subvention.
Succedéra [sukse-], efterfölja, efterträda. Jfr
Succession.
Succés [syksä’], fr., succé, framgång. —
Succés d’estime [dästi’m], aktningsfullt
erkännande, svag framgång. — Succés
pyrami-d a’l [pi-], storartad framgång.
Succèssio aposto’lica, lat., dets. som
apostolisk succession (se d. o.).
Succession [suks-]. i) (Jur.) Inträde i annans
rättsförhållanden. Man skiljer mellan
universal- och singularsuccession. I förra
fallet övertages en persons rättsställning i dess
helhet el. till en viss kvotdel, ev. med vissa
specificerade undantag. Huvudfallet är arv. Vid
sin-gular-s. inträder successor (övertagaren) i ett
visst rättsförhållande i annans ställe, t. ex. som
ägare till en sak. — Inom statsrätten betecknar
s. tronföljden (jfr Successionsordning).
2) (Miner.) Se Paragenes.
Successionsordning, förk. S.O., kallas redan
i frihetstidens grundlagar gällande bestämmelser
ang. tronföljden. Någon författning, som själv
benämner sig så, tillkom dock först 1809 i
samband med då förrättat tronföljarval. Den
avlöstes redan 1810 av ännu gällande s. Den har
grundlags karaktär. — Enl. 1810 års s. går
kronan i arv efter förstfödslorätt linje för linje
bland äkta manliga bröstarvingar till Karl XIV
Johan och drottning Desideria. Kvinnliga led. av
kungahuset och deras efterkommande, även om
sistn. äro av mankön, ha ej någon rätt till
Sveriges krona. Tronföljden är m. a. o. agnatisk och
lineal. Successionsrätten för prins går dock
förlorad, därest han 1) ej längre bekänner den rena
evangeliska läran, 2) gifter sig utan att konungen,
sedan statsrådets tankar inhämtats, därtill
lämnat sitt samtycke, 3) med el. utan sådant
samtycke gifter sig med en enskild svensk mans
dotter el. slutl. 4) utan konungens och riksdagens
samtycke blir regerande furste av utländsk stat.
Endast i sistn. fall anses successionsrätten gå
förlorad för hans redan existerande söner. Väl att
märka förlorar konung — jämlikt R. F. § 2, till
vilken S. O. § 4 hänvisar — endast i händelse
av övergång till annat trossamfund sin rätt till
kronan.
Successionsstaterna, de stater, som nybildades
el. territoriellt utvidgades till följd av
österrike-Ungerns upplösning 1918, näml. Österrike,
Ungern, Jugoslavien, Tjeckoslovakien, Polen och
Rumänien samt Italien.
Successiv [el. su’ks-], på varandra el.
vartannat (i viss ordning) följande; småningom
fortgående. — Adv.: Successive (lat.).
Successivbildning, en form av
aktiebolagsbild-ning, som kännetecknas av att stiftarna
övertaga endast en del av aktierna och resten
ut-bjudes att tecknas av allmänheten. Motsatsen till
s. är simultanbildning, varvid stiftarna
teckna sig för samtliga aktier. Før båda
formerna gälla i Sverige enl. 1944 års aktiebolagslag
samma bestämmelser.
Succinät [suksi-], kem., se Bärnstenssyra.
Succinit [suksi-], miner., se Bärnsten.
Succisa, bot., se Väddväxter.
Succule’ntae, bot., se Crassulaceae.
Suchard holding S. A. [syjä’r håu’lduj
såsje-te’ anåni’m], Lausanne, schweiziskt
industriföretag, etabl. 1826, nuv. namn 1905, äger
chokladfabrik i Serrières vid Neuchätel. — Ett svenskt
filialföretag var a b. Svenska Suchard,
Alingsås, grundat 1919; dess rörelse nedlades
1952, och bolaget likviderades 1953.
Suchomlinov [sokamljbnaf], Vladimir
Aleksandrovitj, rysk militär (1848—1926).
Han blev 1908 generalstabschef, 1909
krigsminister och ledde med mycken energi
återuppbyggandet av det desorganiserade krigsväsendet. S.
var en av de ivrigaste tillskyndarna av det
ödesdigra ryska mobiliseringsbeslutet 29h—30/7 19x4.
Efter krigsutbrottet blev det uppenbart, att den
ryska arméns utrustning hade svåra brister, och
efter nederlaget 1915 måste han lämna sin post.
En process inleddes i maj 1917 mot S., som
anklagades för förrädiska stämplingar och
underslev, och han dömdes i sept. s. å. till livstids
fängelse. Efter novemberrevolutionen kom han
på fri fot och emigrerade. Under landsflykten
utgav han 1924 sina ”Erinnerungen”.
Suchona [so^å’na], se Dvina.
Su-chou [-t/-], Soochow, nu
Tungshan, stad i prov. Kiangsu, Kina, 75 km v. om
Shanghai. S. har varit en omtyckt tillflyktsort
för de europeiska kolonierna i Shanghai.
Suchtelen [sa’k-], Johan Peter van, greve,
rysk general och diplomat (1751—1836), f. i
Gra-ves (Holland). Han inkallades av Katarina II till
Ryssland, blev där en av de ledande krafterna i
generalstaben och medverkade vid den ryska
arméns omdaning under Paul I och Alexander I.
S. kämpade mot Sverige redan i kriget 1788—90
och användes mycket i krigen mot Frankrike.
Sin största rytkbarhet vann han i finska kriget
1808—09-, framför allt när han genom list och
ränker åvägabragte Sveaborgs kapitulation. 1810
blev S. sändebud i Stockholm. Detta betraktades
av många svenskar som en blodig skymf, men S.
lyckades efter hand genom sitt smidiga och till
synes anspråkslösa uppträdande avväpna oviljan.
S. beskyddade vetenskapsmän, författare och
konstnärer. Med undantag av krigsperioden 1813
—15 tillbragte han sin återstående levnad såsom
ackrediterad vid svenska hovet. S. ägde en
betydande bok- och handskriftssaml., nu delvis i
statsbibl. i Leningrad. En under hans namn utg.
skildring av finska kriget 1808—09 (1827; sv.
övers. 1835) är förf, av hans son, generalen
greve Pavel S. (1788—1833).
Suchum [soko’m], huvudstad i Abchasiska
ASSR, Georgien, vid Svarta havet; c:a 50,000
inv. Besökt luftkurort. S. är forntidens
Dios-kurias.
Suckat (fr. succade), citronät, cedrät,
sönderskurna och insockrade tjocka skal av en
i s. Europa växande citronart, se Citronträdet.
Su’cksdorff, Arne Edvard, filmfotograf och
filmregissör (f. 1917 V2). Efter studentex. 1936
och fotografisk utbildning anställdes S. som
foto
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
