Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stäpp, stepp - Stäppboskap - Stäppfåret - Stäpphund - Stäpphöns - Stärbhus - Stärkande medel - Stärkelse, amylum - Stärkelsegummi - Stärkelsesocker - Stäv - Stäva - Stävie - Stöcker, Adolf - Stöde - Stödesjön - Stödjeblad - Stödjerötter - Stödjevävnad - Stödjordbruk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
285 Stäppboskap—Stödjordbruk 286
torniga buskarna bladlösa el. med kvarsittande,
starkt reducerade, suckulenta el. av filthår
klädda bladskivor. På suckulentstäppen äro
Euphorbia-arter el. kaktéer de under den
ogynnsamma tiden kvarstående växterna. Inom
tropiska och subtropiska områden uppträder på
högre nivåer ovan skogsgränsen den s. k. f j ä
11-stäppen (alpin s.), betingad av låga
natt-temp. och stark uttorkning under torrperioderna.
Stäppboskap, se Nötkreatur, sp. 348.
Stäppfåret, O’uis vi’gnei, till fårsläktet
hörande, täml. storvuxen art, hemmahörande
huvudsakl. i höglandsområdet från Persien till Tibet.
Gumsen bär på framhalsen en kraftig man, och
horn finnas även hos tackan.
Stäpphund, zool., se Hyenhund.
Stäpphöns, Ptero’clidae, fam. av de
brockfå-gelartade fåglarnas ordning. S. ha kort näbb och
långa, spetsiga vingar. Tarsen är kort, baktå
saknas vanl., och framtårna äro förenade med
hud. Alla äro sandfärgade fåglar, leva av frön
och bebo stäpp- och ökentrakter i Afrika, Asien
och Medelhavsländerna. Ringflyghönan el.
g a n g a n, Pterocles orientalis, 35 cm lång,
anträffas över större delen av nämnda område.
Stäpphönan, Syrrhaptes paradoxus, finns i
det inre av Asien.
Stärbhus (av ty. sterben, dö) betecknar dels
avlidens dödsbo, dels hans samtliga
dödsbodelägare (s.-delägare: efterlevande make, arvingar,
universella testamentstagare).
Stärkande medel (lat. to’nica el. robora’ntia),
läkemedel, som avser att höja kroppskrafterna.
Bland sådana må nämnas j ärnpreparat, som
i vissa fall fördelaktigt påverka blodbildningen
och ämnesomsättningen, samt vitaminpreparat.
Stärkelse, n CgHioOä, a’m y 1 u m, ett av
enbart druvsocker rester uppbyggt kolhydrat. S.
förekommer framför allt i växter, där dess
viktigaste uppgift är att tjäna som reservmaterial
och upplagsnäring. Den anträffas därför
rikligast i sådana växtdelar, som skola ge upphov
till nya generationer, t. ex. rotknölar och frön.
Beräknat på torr substans innehåller
Majs ................. 80—85 °/o stärkelse
Vete ................. 53—70 °/e „
Råg ................... 50—53 ’/• »
Potatis (med omkr.
75 °/o vatten) .... 16—19 ’/• »
S. bildas vid assimilationen i de gröna bladen.
1 växtcellerna ligger s. inbäddad som
mikroskopiskt små korn av kristallinisk natur. Bland
stärkelsearterna märkas (förutom de i potatis och
våra vanliga sädesslag förekommande): ris- och
majsstärkelse, arrowrotstärkelse (ur hirs), sago
(ur sagopalmens märg; svenska sagogryn
framställas dock ur potatisstärkelse = potatismjöl). S.
framställes ur de olika växtdelarna genom deras
sönderrivning och urlakning med vatten.
S. är olöslig i kallt vatten. I varmt vatten
svälla stärkelsekornen och spricka sönder under
bildning av ett stärkelseklister. S. i kornen
ut-göres av två olika substanser, ett hölje,
amylo-pektin, och en inre substans, amylos. Det förra
innehåller några tiondels procent fosforsyra.
S. ur potatis innehåller 78—82 % amylopektin.
Vid spjälkning av s. med syror el. enzym
erhålles som slutprodukt uteslutande druvsocker.
Vid försiktig sönderdelning erhålles ett flertal
viktiga mellanprodukter. Härvid uppträder först
dextriner, därefter maltsocker och
slutligen druvsocker (se Sockerarter). Alla de
enzym, som omvandla s. över de olika
dextriner-na till maltsocker, sammanfattas under den
gemensamma benämningen a m y 1 a s e r. Dextriner
bildas även vid upphettning av s., t. ex. vid
bröd-bakningen. Den bruna skorpan på bröd utgöres
till stor del av dextriner.
S. är människans förnämsta föda i form av
bröd, potatis, rotfrukter, ris etc. Dessutom
brukas den till framställning av alkohol,
maltdrycker, druvsocker, dextrin m. m. I djurkroppen
förekommer en med s. nära besläktad förening,
kallad g 1 y k o g e n.
Stärkelsegummi, se Dextrin.
Stärkelsesocker, en teknisk produkt, som
erhålles genom hydrolys av stärkelse.
Huvudbeståndsdelen av glykos, men därjämte innehåller
s. växlande mängder dextrin och maltos.
Stäv, se Akterstäv och Förstäv.
Stäva viss kurs, i viss riktning, användes om
fartyg i st. för uttrycken gå el. segla.
Stävie, sn i Malmöhus län, Toma hd, på
Lun-daslätten, n. v. om Lund; 11,21 km2, 743 inv.
(1954). 982 har åker. Romansk kyrka från
1100-talets slut. Ingår i S. och Lackalänga pastorat i
Lunds stift, Torna kontrakt. Tillhör Furulunds
köpings storkommun.
Stöcker [/tö’kar], Christian Adolf, tysk
präst och socialpolitiker (1835—1909). Han var
1874—90 hovpredikant i Berlin, övertog 1877
ledningen av stadsmissionen där och blev dess
verklige organisatör. I denna egenskap upptog
han kampen mot socialdemokratien. Ett försök
1878 att bilda ett kristligt socialt arbetarparti
misslyckades, och sedan S. efter sitt inträde i
den preussiska lantdagen 1879 anslutit sig till de
konservativa, ombildades rörelsen till ett
huvudsakl. borgerligt parti. De följ, åren förde S. sin
ryktbara antisemitiska kampanj. Denna ledde till
konflikter med Bismarck.
Stöde, kommun i Västernorrlands län,
Medelpads v. domsaga, kring Ljungan och Stödesjön;
672,20 km2, 4,465 inv. (1954). Kring den tätt
bebyggda älvdalen storkuperad skogsbygd. 2,801
har åker. Tätorten Stöde har 721 inv. (1951).
Kyrkan av gråsten byggdes 1757—59, varvid
medeltidskyrkan revs. Pastorat i Härnösands stift,
Ljunga kontrakt.
Stödesjön, av Ljungan genomfluten
långsträckt sjö i Stöde kommun, Medelpad; 17 km2,
51 m ö. h., 13 km lång.
Stödjeblad, bot., dets. som skärmblad (se Blad,
sp. 186 f.).
Stödjerötter, se Bi-rot.
Stödjevävnad, bot., se Växtanatomi.
Stödjordbruk, en till ”bestående jordbruk”
hörande typ, varå själva jordbruket kan utgöra
en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
