Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm - Undervisningsanstalter - Bibliotek och arkiv - Museer - Militära institutioner - Tidningar - Teater och musik - Idrotts- och sportanläggningar - Litt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Stockholm
88
samt teckningslärarseminarium vid Konstfackskolan och
seminarium för dövstumlärare (Manilla), blindlärare
(Tomteboda) och sinnesslölärare (Slagsta). I S. finnas
även flera korrespondensinst., ss. Försvarets brevskola,
NKI, Lantbruksförbundets tidskrifts ab:s
korrespondensskola och Brevskolan samt Linguaphone Inst. —
Även i fråga om högskolemässig utbildning är S. väl
tillgodosett. Tekniska högskolan grundades som
teknologiskt inst. 1823 och fick 1877 rang av högsk.
Karolinska institutet grundades 1810 som Medico-kirurgiska
inst. för utbildning av fältläkare men är sedan länge
allmänt medicinskt forsknings- och undervisningsinst.
Stockholms högskola, som grundades 1877 på privat
initiativ, har filosofisk och juridisk fakultet men saknar
teologisk. Tandläkarhögskolan i Stockholm grundades
1897, Handelshögskolan 1909, Veterinärhögskolan 1914
och Skogshögskolan 1916. För apotekarutbildningen
inrättades 1837 Farmaceutiska inst., vilket 1846 fick
karaktär av farmaceutisk högsk. Undervisning i
kommunalkunskap och socialpolitik hör till en nyare tid, och
Socialinst. inrättades icke förrän 1920. Gymnastiska
centralinstitutet har anor från P. H. Lings
utbildnings-anstalt för sjuk- och friskgymnaster från 1813. — I
konst och musik har undervisning bedrivits sedan
1700-talet genom att Kongl. ritarakad. (Konstakad:s
föregångare) grundades 1735 och Kungl. musikaliska akad.
1771. Dessa akad:s läroanstalter benämnas nu officiellt
Konsthögsk., resp. Musikhögsk.
Bibliotek och arkiv. Bland bibi, märkas i S. främst
Kungl. bibi, samt Stockholms stadsbibl. Till högsk. och
offentliga inst. äro knutna många bibi., bl. a.
Riksdags-bibl.. Svenska akad:s Nobelbibl. och Vetenskapsakad :s
bibi. — Bland arkiv märkas främst Riksarkivet,
Stockholms stadsarkiv, Lantmäteriarkivet och Krigsarkivet.
Museer. Armémuseum omfattar saml. av vapen,
uniformer o. dyl. — B e 1 1 m a n s h u s e t, vid
Urvä-dersgränd, var 1770—74 C. M. Bellmans hem. —
Biologiska museet visar den skandinaviska faunan
i naturlig miljö. — Borgarrummen på
Stigber-get, i huset Fjällgatan 34, äro möblerade i tidig
1800-talsstil. — Egyptiska museet i Gamla
riks-bankshuset vid Järntorget har saml., belysande det
forntida Egyptens kultur. — Geologiska museet
(Sveriges geologiska undersöknings museum) är
inrymt i Naturhistoriska riksmuseets s. ö. flygel. —
Gustav III:s paviljong på Haga, uppförd
av O. Tempelman och tagen i bruk 1790, visar väl
bevarade interiörer. — H all wy Iska museet vid
Hamngatan, visar ett svenskt hem av hög standard
från 1800-talets slut. — Idrottsmuseet
(Gymnastik- och idrottsmuseet) i Gymnastiska centralinst.
belyser kroppsövningarnas historia i Sverige. —
Järnvägsmuseet utställer fotografier, modeller och
föremål av järnvägstekniskt intresse. — Karl
Johans-museet. Rosendals slott, på Djurgården, tidigare
kungl. lustslott, är nu museum för möbler, konstverk
m. m. från Karl XIV Johans tid. — Lantbruk
s-och fiskerimuseum har saml. av
åkerbruksredskap och modeller samt fiskeriredskap. — L i
v-rustkammaren innehåller saml. av vapen,
segertroféer, dräkter m. m. Masreliezrummen, i
Salviigränd 1, visa en festvåning från 1790-talet. —
Musik historiska museet har saml. av äldre
musikinstrument samt musik- och teaterarkiv. —
Nationalmuseum äger målningar, skulpturer och
konstslöjdsalster av svenska och utländska mästare. —
Naturhistoriska riksmuseet har
zoologiska, botaniska, mineralogiska och paleontologiska
saml. — I Nordiska museet finnas
kulturhistoriska saml., som belysa gångna tiders levnadssätt och
odling i Norden. — Postmuseum har
frimärks-saml. samt posthistoriskt intressanta föremål. —
Skansen är kulturhistoriskt friluftsmuseum. —
Skidmuseet i Fiskartorpets tornbyggnad på N.
Djurgården har saml. av äldre och nyare skidtyper,
stavar, redskap m. m. — I Spårvägsmuseet,
vid Tulegatan, finnas saml. av äldre och nyare föremål,
som belysa Stockholms spårvägars utveckling. —
Statens etnografiska museum har permanent
utställning av etnografiska saml. från Kina, Mongoliet,
Tibet och Japan. — Statens historiska
museum inrymmer saml., belysande förhistorisk och
medeltida svensk kultur samt mynt och medaljsaml. —
Statens sjöhistoriska museum har saml.
från svenska örlogs- och handelsflottan. —
Stockholms stadsmuseum, vid Götgatan, äger saml.,
som belysa S:s uppkomst och utveckling, invånarnas
levnadsförhållanden etc. — Svenska s k o 1 m u s e-
e t har utställning av tidsenlig undervisningsmateriel
samt skolhistorisk avd. — Tekniska museet har
saml., belysande ingenjörskonstens utveckling. —
Telegrafverkets museums saml. belysa
telegrafens och telefonens utveckling. — Thielska
galleriet omfattar saml. av svensk jämte samtidig norsk
och dansk konst. — Tullmuseet har kuriosasaml.
från tullens verksamhetsområde. — Waldemar
s-u d d e, Prins Eugens forna hem, har rika konstsaml.
— östasiatiska samlingarna utställa
föremål från n. Kinas förhistoriska tid och från de äldsta
dynastierna.
Militära institutioner. Till S. äro förlagda det
omfattande högkvarteret med bl. a. Försvarsstaben,
för-svarsgrensledningarna och de centrala förvaltningarna,
Försvarets fabriksstyrelse, de regionala staberna för 4æ
militärområdet, Stockholms försvarsområde. Ostkustens
marindistrikt och Ö. flygbasområdet, staberna för i:a
3:e och 4æ flygeskadrarna, försvarsgrenarnas högsk.
samt ett flertal andra officersskolor ur
försvarsgrenarna, förband och skolor, ingående i Stockholms garnison.
Därjämte finnas i S. för försvaret gemensamma inst.,
nämnder m. m., ss. Försvarets forskningsanstalt, För
svarets upplysnings- och personalvårdsnämnd, Försvå
rets skaderegleringsnämnd, Försvarets understödsnämnd,
Inskrivningsrådct och
Fartygsuttagningskommissio-nen. Ytterligare finnas Armémuseum, Sjökarteverket
och Garnisonssjukhuset.
Tidningar. S. har från början varit centrum för den
svenska pressen. Från röoo-talet kvarlever landets
första och äldsta tidn. Post- och inrikes tidningar
(grundad 1645), numera organ för officiella
meddelanden. I S. utgivas de olika partiernas utom
Bondeförbundets ledande organ: Svenska Dagbladet, organ för
högern, Dagens Nyheter, Stockholms-Tidningen.
Svenska Morgonbladet och Dagen, som företräda
Folkpartiet, den socialdemokratiska Morgon-Tidningen, den
syndikalistiska Arbetaren och den kommunistiska Ny
Dag. Utmärkande för pressen i S. är sedan
mellankrigstidens sista år den framträdande roll, som en rad
efter mönster från amerikansk sensationspress
redigerade eftermiddagstidn. spela: Aftonbladet och
Expressen, som närmast företräda Folkpartiet, och AT
(Aftontidningen), organ för Landsorganisationen. S. är
säte för Tidningarnas telegrambyrå (TT).
Teater och musik. Utom Kungl. teatern och Dramatiska
teatern (se Kungliga teatrarna) finnas ett flertal teatrar
i S., bl. a. Blancheteatern (se Blanch, T. J.), Intima
teatern (vid Odenplan, gr. 1950), Nya teatern
(Regeringsgatan 3, gr. 1922), Oscarsteatern (se d. o.). Södra
teatern (vid Mosebacketorg, gr. 1859), Vasateatern
(Vasagatan 19—21, gr. 1886) och Skansens friluftsteater.
Komediteatern, vid Birgerjarlsgatan. gr. 1911 som
Intima teatern, är numera biograflokal. Djurgårdsteatern,
vid Skansen, gr. 1867, brann 1929. — Symfonikonserter
framföras av Konsertföreningen, grundad 1902. Om
Operan se Kungliga teatrarna.
Idrotts- och sportanläggningar. Sedan 1929 handhar
Stockholms stads idrotts- och friluftsstyrelse i huvudsak
förvaltningen av S:s anläggningar för jdrott,
gymnastik, lek, bad, backhoppning, skridskoåkning m. m.
1953 hade S. ett 20-tal idrottsplatser. De viktigaste
idrottsplatserna för fri idrott, lek och bollspel äro
Stadion (se Stockholms stadion), Östermalms idrottsplats,
iståndsatt 1930—32, samt Fotbollsstadion (förut Råsunda
idrottsplats, ägt av Svenska fotbollförb., i nuv. Solna
stad), det största i Norden. För inomhusidrott finnas
idrottshallar i bl. a. Eriksdal (vid Ringvägen och
Medborgarhuset (Forsgrénska gymnastikhallen).
Dessutom har S. ett 10-tal större specialanläggningar, bl. a.
för tennis och bad. Vid Ulriksdal och Solvalla
anordnas kapplöpningar, resp, travtävlingar. Skidbackar
finnas flerstädes, t. ex. vid Fiskartorpet i Enskede och
Hammarby.
Litt.: ”En bok om S.”, red. av C. J. Anrick m. fl.
(1929); ”Huvuddragen av S:s geografi” (1930); H.
W:son Ahlmann m. fl., ”S:s inre differentiering” (1934);
S. Erixon, ”Den äldre folkliga bebyggelsen i
Stockholmstrakten” (1941); W. William-Olsson, ”S:s
framtida utveckling” (s. å); ”Det framtida S. Riktlinjer för
S:s generalplan” (1945); ”Handel och näringsliv i S.”
(1948); ”S., Sveriges huvudstad”, red. av T. P.
Jacobson (s. å); E. Rydelius och R. Wägner, ”Möte med S.”
O950); ”Stor-Stockholm”, red. av W. Swahn (s. å.);
K. Samuelsson, ”De stora köpmanshusen i S. 1730—
1815” (1951); B. Bergman, ”S. genom tiderna” (1937);
S. Tjerneld, ”Stockholmsliv” (1949 ff.); P.-E. Lind-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
