Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Stockholm - Stadsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
73
Stockholm
74
hus i spansk-morisk stil av I. G. Clason byggts
åt det grevliga paret v. Hallwyl. Hallwylska
palatset med dess rika saml. är nu genom
donation statens egendom och hålles tillgängligt som
museum. — Bland dominerande byggnader vid
torgen märkes framför allt Konserthuset vid
Hötorget, ett av den moderna svenska
arkitekturens huvudarbeten (Tengbom, färdigt 1926).
Brunkebergstorg har som dominerande fond
Telegrafverkets hus (f. d. ”Brunkebergs hotell”,
byggt 1839—41). — Vid Kungsgatan ligga några
av S:s märkligaste moderna hus med
affärs-och kontorslokaler, Centrumhuset (ritat av C.
Johansson, fullbordat 1929) samt de båda
Kungstornen (det n. efter ritningar av S. Wallander,
färdigt 1925). Ett av S:s största affärs- och
industripalats är det vid Vasagatan mittemot
Centralstationen belägna Esseltehuset, Sveriges
litografiska tryckeriers byggnad i
funktionalistisk stil, ritad av I. Tengbom, färdig 1934. Icke
långt härifrån vid samma gata ligger
Centralpostkontoret (1904, ritat av F. Boberg). —
Nationalmuseum dominerar Blasieholmen, som även
hyser S:s största hotellbyggnad, Grand hotell
(byggd 1877 efter ritningar av A. F. Kumlien,
flera gånger tillbyggd, senast 1952).
Nedre Norrmalm är rikt smyckat med
skulpturer, varav några av S:s förnämsta. På Gustav
Adolfs torg står L’Archevéques ryttarstaty av
Gustav II Adolf (1796) med sockelgruppen ”Axel
Oxenstierna dikterande för historiens gudinna”,
skulpterad av J. T. Sergel (sockelgruppen uppsatt
först 1906). Norrbros landfäste prydes av två
egyptiska lejon från 18:e dynastien, kopior efter
original i Vatikanen på postament av R. Östberg.
I en liten plantering framför Konstakad:s
byggnad står Zorns skulptur ”Morgonbad”. I Klaras
tidningskvarter har L. J. Hierta fått sin staty
(Chr. Eriksson, 1927). Karl XH:s torg har fått
sitt namn efter J. P. Molins kungastaty (1868);
4 mörsare med rikt figurerade ytor, krigsbyte,
omgiva hjältekonungens idealiserade gestalt.
Molins fontän (1873) i vacker trädgruppering
dominerar Kungsträdgårdens sydligaste del. I den
mell. delen står E. G. Göthes heroiskt tänkta men
tomt paraderande Karl XII I-staty, omgiven av
4 lejon. Framför Konserthusets mäktiga
pelar-fasad uppsattes 1936 Milles’ bronsgrupp
”Or-feus”. I planteringen utanför Nationalmuseum
märkas åtskilliga skulpturverk, ss. J. P. Molins
”Bältespännare” och A. Rodins ”Bronsåldern”.
Ute på kajen vid Skeppsholmsbron står Milles’
”Vingarna”. — Berzelius-statyn (C. G.
Qvarn-ström 1858) i Berzelii park har som nära granne
John Ericssons byst (J. Börjesson, 1900) vid
Nybroplan. Den genom trafikbyggnader nästan
helt förintade Järnvägsparken vid Centralstationen
är platsen för J. Börjessons staty av Nils
Ericson (1893).
Skepps- och Kastellholmarna, öar
av typisk skärgårdsnatur, disponeras alltsedan
1630-talet av Flottan som örlogsstation; tidigare
var denna förlagd till Blasieholmen, som då
hette Skeppsholmen. Holmarna skola efter örlogs-
stationens planerade flyttning till en plats i
skärgården helt upplåtas för offentliga civila inst.
En av Karl Johans-stilens främsta arkitekter, Fr.
Blom, har varit verksam här icke blott som
kasernbyggare på Skeppsholmen (främst kasernen
nr 2, uppförd 1818) utan också som
kyrkoarki-tekt. Den klassiskt behärskade kupolkyrkan på
Skeppsholmen (1824—42) är hans verk.
Kasernen nr 1 (oriktigt benämnd Johan HI:s lusthus)
med sin karakteristiska gavel- och taksilhuett
omdanades av Blom på 1840-talet men är urspr.
från 1600-talets förra del och har en vacker
renässansportal med vapenuppsats. Huset med
ör-logsstationens högvaktsförläggning är från 1777.
”Långa raden” i närheten av Gamla
sjökrigsskolan består av sammanbyggda bostadslängor från
olika tider, numera enhetligt hopfogade till två
genom sin enkelhet imponerande längor. Den ö.
längan leder sitt ursprung från 1500-talets senare
del. Framför ö. delen av Långa raden står ett
monument över segern vid Svensksund, rest vid
loo-årsminnet 1890. Framför Gamla
sjökrigsskolan märkes monumentet över ”Vega”s
kringseg-ling av Asien 1878—80. Vid s. Skeppsholmskajen
ligger sedan 1948 förtöjd fullriggaren ”af
Chap-man”, tidigare skolskepp och logementsfartyg,
nu tillhörig S:s stad och upplåten till Svenska
turistfören. som vandrarhem.
Östermalm (bild 16—18 å pl.). Senare
bebyggt än Norrmalm beröres Östermalm endast
i sin sydvästligaste del av 1600-talets stadsplan.
F. ö. är stadsdelen i huvudsak reglerad genom den
lindhagenska stadsplanen av 1866, liksom sin
parisiska förebild kännetecknad av breda avenyer
och stj ärnplatser. Regleringen genomfördes på
1880-talet, då huvuddelen av Östermalm började
bebyggas. Samtidigt utbyttes stadsdelens gamla
namn Ladugårdslandet mot det nuv. —
Östermalm begränsas utom längst i ö. av starkt
trafikerade huvudgator. Västerut mot Norrmalm och
Vasastaden bildas gränsen av Birger Jarlsgatan,
som från Nybroviken och Nybroplan löper åt
n. ö. över Stureplan, Engelbrektsplan och
Jarla-plan till Roslagstull. I n. följer gränsen
Valhalla-vägen, S:s längsta (3 km) och bredaste gata,
från Roslagstull i v. till Ladugårdsgärde i ö.
Dess s. sida bildas av stenstadens slutna kvarter
av 5-våningshus, medan den n. i allm. utgöres
av Djurgårdens lummiga naturpark och i denna
inplacerade monumentalbyggnader, ss. Tekniska
högsk., Sophiahemmet och Stockholms stadion.
Stadsdelens sydgräns bildas av Strandvägen, en
av S:s mest trafikerade gator, huvudled till s.
Djurgården med Skansen, och med sina
alléför-sedda gångbanor tillika dess kanske förnämsta
promenadplats. Strandvägen är även tilläggsplats
för skutor och, vid Nybroplan, för
skärgårdsbåtar. ö. om Djurgårdsbron når Strandvägen
utanför stenstaden och går slingrande genom
Nobelparken och den exklusiva Diplomatstaden, vilken
jämte kaserner m. m. bildar stadsdelens något
diffusa ö. gräns. Breda, planterade avenyer med
stor trafik äro vidare Narvavägen och större
delen av Karlavägen. Den förra förenar den stora
stjärnplatsen Karlaplan i ö. Östermalm, på
sam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
