Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statik - Station - Stationsinspektor, stins - Stationsmästare - Stationär - Statisk - Statiska organ - Statist - Statistik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
923
Statik—Statistik
924
Statik (av grek. statiko’s, ställande), läran om
kroppars jämvikt, avd. av mekaniken. Vid enbart
fråga om vätskors och gasers jämvikt kallas
området för hydrostatik, resp, aerostatik.
Station (teol.), se Kalvarieberg.
Stationsinspektor, stins, föreståndare för
större järnvägsstation.
Stationsmästare, föreståndare för i) mindre
järnvägsstation, 2) postexpedition.
Stationär, stillastående, varaktig.
Stätisk, avseende jämvikt.
Statiska organ, jämviktsorgan, de sinnesorgan,
som förmedla vidmakthållandet av den normala
kroppsställningen. S. ha hos lägre djur vanl.
formen av en blåsa, statocyst, invändigt beklädd
med sinnesceller, på vilka vilar en el. flera
stato-liter, konkretioner av kalciumkarbonat,
kalcium-fluorid el. utifrån införda fasta partiklar,
sandkorn el. dyl. Vid lägeförändringar förskjutas
statoliterna, varigenom nya sinnesceller retas.
Djuret utför då automatiskt rörelser, varigenom
lägeförändringen motverkas. Tidigare ansågos
statocysterna vara hörselorgan och benämndes
hörselblåsor (otocyster) och statoliterna
hörselstenar (otoliter). Hos ryggradsdjuren är det
statiska organet en del av innerörats hinnlabyrint
(se Hörselorgan, sp. 804 f.) och består dels av
de (utom hos rundmunnarna) tre båggångarna,
dels av de två s. k. hinnsäckarna, utriculus och
sacculus. Huvudets rörelser framkalla
strömningar av den i hinnlabyrinten inneslutna lymfan.
Dessa strömningar reta sinnesceller, belägna i
båg-gångarnas blåslikt utvidgade ändar, ampullerna.
Medan alltså båggångarna äro organ, som
förmedla uppfattningen av huvudets (resp, kroppens)
rörelser, så registrera hinnsäckarna
lägeförändringar på liknande sätt som de ovan beskrivna
statocysterna. I st. f. egentliga statoliter
innehålla de en på sinnescellerna vilande geléartad
massa, vari talrika små kristaller äro inlagrade.
StatTst (av it. sta’tus, ställning), stum, vanl.
tillfälligt anställd uppträdande i teaterstycke. —
Statera, göra tjänst som statist.
Statistik (av lat. sta’tus, ställning), urspr. dets.
som statskunskap. 1660 införde H. Conring i
Helmstedt (Tyskland) s., i dess ursprungliga
betydelse, som akademiskt läroämne. Ett årh.
senare gav G. Achenwall denna vetenskap namnet
Labyrintorganet hos människan, a utriculus, b sacculus,
c—e båggångarna, f ampull, g hinnsnäcka.
s. och avgränsade den från närliggande
vetenskaper. Ännu långt in på 1700-talet sökte flertalet
stater hemlighålla de statistiska uppgifterna.
Undantag utgjorde England, som redan under
1600-talets senare del offentliggjorde dylika.
Föregångare voro representanterna för den s. k.
politiska aritmetiken, J. Graunt, W. Petty och
främst astronomen E. Halley. Som den egentlige
grundläggaren av s., närmast
befolkningsstatisti-ken, som vetenskap räknas dock den preussiske
fältpredikanten J. P. Süssmilch (d. 1767) med
sitt arbete ”Göttliche Ordnung” (2:a uppl. 1761).
Det kritiskt sovrade materialet i Süssmilchs
arbete utgjordes till en del av genom P.
Wargen-tin insamlade data ur det svenska tabellverket.
Läran om lagbundenheten i samhällsföreteelserna
(de stora talens lag) utvecklades närmare av
belgaren A. Quetelet.
Man måste numera skilja mellan den populära
betydelsen av ordet s., där s. betecknar
siffermässiga sammanställningar över huvud taget,
oavsett det område sammanställningen berör, och
betydelsen av s. som beteckning för en vetenskap.
Den statistiska vetenskapen avser dels (i
anslutning till den ursprungliga betydelsen)
studiet av samhällsförhållanden i siffrors belysning,
dels (i anslutning till nyare betraktelsesätt)
metoder för studiet av numeriska massiakttagelser
över huvud taget. Den nyare betydelsen
sammanhänger med observationsteorien och utvecklingen
av med naturvetenskapernas på numeriska
sammanställningar alltmera inriktade
forskningsmetoder, varvid man strävat efter att med tillhjälp av
sannolikhetskalkylen kunna skilja mellan
väsentliga detaljer och tillfälligheternas inverkan på
observationsresultaten. I systematiserad form har
denna metodlära utvecklats väsentligt olika inom
skilda områden, och de på numeriska
sammanställningar inriktade försöksmetoderna inom
naturvetenskapliga områden skilja sig därför avsevärt
från de metoder, som tillämpas inom
samhällsvetenskapens område. Som exempel på skilda
områden av s. må nämnas befolkningsstatistiken med
anknytning till livförsäkringsmatematiken, teorien
för stickprovsundersökningar, den inom biologisk
försöksverksamhet utbildade variansanalysen samt
den på det ekonomiska området utvecklade
eko-nometrien. Den teoretiska metodläran har också
utvecklats till en specialiserad form av den
till-lämpade matematiken och benämnes som sådan
vanl. matematisk s.
Den officiella s. är i Sverige decentraliserad
till skilda ämbetsverk, ehuru Statistiska
centralbyrån utgör ett för statistiskt ändamål särsk.
inrättat ämbetsverk, som handhar stora delar av s.
Kommerskollegium handhar emellertid
självständigt näringsstatistiken (med undantag av
jordbruksstatistiken) och Socialstyrelsen den
omfattande och starkt varierande socialstatistiken, övrig
officiell s. omhänderhas av de ämbetsverk,
varunder den hänför sig, t. ex. medicinalstatistiken
av Medicinalstyrelsen och undervisningsstatistiken
av Skolöverstyrelsen. Även större städer utarbeta
officiell s. Stockholm har ett särskilt statistiskt
kontor, som förutom Statistisk årsbok för
Stock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
