Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Statens historiska museum - Statens hyresråd - Statens informationsstyrelse - Statens institut för folkhälsan - Statens institut för rasbiologi (Rasbiologiska institutet)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
911
Statens hyresråd—Statens institut för rasbiologi
912
Statens historiska museum. Fasaden mot Narvavägen och vestibulen med bildstenar från Gotland samt
avgjut-ningar av Rökstenen och Piraeuslejonet.
På programmet står också delgivning av
verksamhetens resultat till vidare kretsar, bl. a.
genom samarbete med skolor samt genom
föreläs-ningsverksamhet. — S:s lokaler ingå som största
beståndsdel i det byggnadskomplex vid Storgatan,
Narvavägen och Linnégatan, som är gemensamt
för Vitterhetsakad., Riksantikvarieämbetet och S.
samt f. n. även för östasiatiska samlingarna och
Cypernsamlingarna m. fl. inst. Byggnaden
tillkom genom ombyggnad av en av F. Blom urspr.
för hästgardet ritad kasernbyggnad samt genom
uppförande av nybyggnader efter ritningar av
arkitekterna B. Romare och G. Scherman. Av
byggnadens konstnärliga utsmyckning märkas
särsk. de av Bror Marklund skulpterade
bronsportarna för S:s huvudentré från Narvavägen
(1952).
Museets historia som en för allmänheten
öppen, central, systematiskt ordnad samling börjar
1847. B. E. Hildebrand framstår som dess
egentlige skapare, i mycket efter dansk förebild. H.
Hildebrand och Ö. Montelius gåvo S. dess
internationella anseende. S. Curman genomförde
Riksantikvarieämbetets och S:s utbyggnad till
en modern centralinstans för kulturminnesvården
och löste dess lokalfrågor. Dessförinnan hade
samlingarna efter att under århundraden ha
förvarats i olika utrymmen, huvudsaki. på
Stockholms slott, resp. Kungshuset på Riddarholmen,
haft sina första egna lokaler i en fastighet i
hörnet av Skeppsbron och Slottsbacken samt från
1866 disponerat bottenvåningen i Nationalmusei
byggnad. 1943 togos de nya utställningslokalerna
på Östermalm i bruk för en provisorisk
uppställning efter experimentbetonade linjer. Denna
uppställning har på flera punkter kunnat ersättas
med permanent ordnade salar för allmänheten. —
Litt.: ”S. Tiotusen år i Sverige” (1945).
Statens hyresråd utgör central myndighet för
hyresregleringen och skall bl. a. utöva tillsyn
över de lokala hyresnämndernas verksamhet,
avgöra besvär över dessas beslut samt medge
generell hyreshöjning för en kommun. S. består av
ordf, och 6 led. samt har dessutom ett kansli.
Statens informationsstyrelse, förk. SIS,
in
rättades 1940 och ersatte därvid de organ
(Tre-mannanämnden för statlig upplysningsverksamhet
och den under nämnden sorterande Statens
informationsbyrå), vilka dittills provisoriskt
handlagt sådana statliga informationsuppgifter, som
föranletts av det då pågående världskriget. Enl.
sin instruktion skulle S. handha ledningen av den
särskilda informationsverksamhet, som är
erforderlig vid krig el. krigsfara el. eljest under
utomordentliga, av krig föranledda förhållanden. I
stora drag tillgick detta så, att S. orienterade
allmänheten om statliga krisåtgärder, bistod pressen
med råd och anvisningar i militära och
närbesläktade publicitetsfrågor samt genom upplysning
om svenska värden sökte stärka den inre fronten.
Därutöver informerade S. på grundval av en
omfattande granskning av tryckalster
myndigheterna . om opinionens hållning inför statsmakternas
åtgöranden. — S. sorterade under Utrikesdep. och
fullgjorde sina åligganden i nära samverkan med
framför allt detta dep. samt Försvarsstaben. En
i viss mån fristående ställning inom S. intogs
av sektionen för kulturell folkberedskap (den
s. k. Folkberedskapen), som arbetade för den
inre frontens stärkande. — Ordf, och chef för
S. var fram till medio av 1944 prof. Sven
Tun-berg. Han efterträddes av landshövding Conrad
Jonsson. I samband med 2:a världskrigets
upphörande 1945 avvecklades S. De uppgifter, som
ankommit på S:s upplysningsavd., fullgöras
därefter av Statens upplysningsbyrå.
Statens institut för folkhälsan, beläget i
Tomteboda, Solna, tillkom 1938 genom riksdagsbeslut
med bidrag från bl. a. Rockefeller Foundation
och invigdes 1941. S:s allmänna uppgift är att
förbereda och främja förebyggande åtgärder, som
äro ägnade att bevara el. förbättra folkhälsan. I
sådant avseende skall S. utöva praktisk
undersöknings- och forskningsverksamhet inom
socialhygienens område.
Statens institut för rasbiologi
(Rasbiologiska institutet) i Uppsala grundades 1921.
Enl. kungl. stadga för S. 10/ä 1935 är dess uppgift
”att idka vetenskaplig forskning på rasbiologiens
område med särskild hänsyn till svenska folket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
