Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spant - Sparagmit(er) - Sparbank
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
765
Sparagmit (er)—Sparbank
766
Spantkonstruktion på mindre
fartyg utan innerbotten.
Till ett genomgående kölsvin (a)
fästas bottenstockarna (b); c
spanten, d kontraspanten.
fläns riktas mot fartygets n o 11 s p a n t, samt
skevas så, att deras stående fläns är vinkelrät
mot långskeppsplanet. Vanliga s. utanför
innerbotten samt i fartyg utan innerbotten utgöras i
regel av bulbvinkelj ärn samt i mindre fartyg av
vinkeljärn, ibland på innerkant förstärkta med
pånitade kontraspant (se fig.). S. förbindas
med innerbottens marginalplåt medelst
marginal-plåtsknän samt med däcksbalkarna medelst
balk-knän. Spantningen förstärkes ofta med
web-spant. De konstrueras av s.-järn och livplåt med
till dess innerkant fästade enkla el. dubbla
vinkeljärn. Å fartyg med vanlig överhängande elliptisk
häck anbringas
häckspant,
som med sina
nedre ändar
sol-f jäderformigt
fästas till en
tvärskepps
anbringad kraftig bottenstock,
häckplåten,
vanl. fästad till
förkant av
roderstävens förlängning. Till
förstärkning av
för- och
akterskepp i närheten
av vattenlinj en
å isförstärkta
fartyg
anbring
as mellan de ordinarie s. i s s p a n t. Vid
fartyg, byggda enl.
isherwoodsyste-m e t, löpa s. långskepps och stagas
tvärskepps av glest placerade web-s. S. nitas
el. svetsas till bordläggningen. — I k o m p
o-sitfartyg byggas s. av vinkeljärn ung. som
i stålfartyg utan innerbotten. — I träfartyg
utgöras s. av 2 sammanbultade ringar, vilkas
skarvar förskjuta varandra. Den ena ringen
kallas bottenstocksring och dess över
kölen gående del bottenstock; den andra
ringen kallas zitterring, vars två nedersta delar,
som stöta samman över kölen, kallas z i 11 r o r.
Ovanför bottenstock och zittror kallas timren
upplängor och överst topptimmer. På
mindre fartyg kan zitterringen upphöra vid
slaget, anbringas på vartannat s. el. helt utelämnas.
Bottenstockar och zittror förses å ömse sidor
om kölen med våghål. De s. i för- och
akterskepp, vilka ej gå ned till kölen utan stanna mot
resningen, kallas halvspant och de s. i fören
och aktern, som ej stå vinkelräta mot fartygets
medelplan, kallas kantringsspant. Det
ak-tersta kantrings-s. kallas ransontimret.
Sparagmit(er), en för grova, fältspatrika
sandstenar i den skandinaviska fjällkedjan använd
beteckning, som brukar utsträckas även till hela
de sedimentära bergartskomplex där, i vilka
sådana arkos- el. gråvackeartade bergarter spela
en väsentlig roll.
Sparbank, penninginrättning med ändamål att
befordra sparsamhet genom att driva in- och
ut
låning av penningar och i samband därmed
stående verksamhet. S. finnas i alla kulturländer,
men formerna för deras verksamhet variera
mycket. — I Sverige ha s. funnits sedan 1820,
då den första upprättades i Göteborg, 1821 följd
av en andra i Stockholm, och f. n. har Sverige
ett synnerligen väl utvecklat s.-väsen med över
hela landet spridda, lokala s. S:s verksamhet är
reglerad genom lag av 29/e 1923, kompletterad
med senare gjorda tillägg. Enl. denna skola
stiftare av s. vara i riket bosatta svenska
medborgare och till antalet minst 20. Ledningen av s.
omhänderhas dels av huvudmän, vilka som
in-sättarnas representanter ha att övervaka
förvaltningen, dels av en styrelse, utsedd av
huvudmännen. Minst Vs av huvudmännen skola utses av
kommunalstyrelse (kommunalfullmäktige etc.) el.
av landsting, häradsrätt el. hushållningssällskap.
S. äro underställda tillsyn av länsstyrelsen inom
resp, län, vilken för den närmare kontrollen
utser ett allmänt ombud, samt av en för hela
riket gemensam sparbanksinspektion.
De svenska s. arbeta med endast en
inlånings-form, motboksräkningen, men kunna för att
tillgodose tillfälliga penningbehov uppta lån på
annat håll. Insättningar på motbok få mottagas till
högst 50,000 kr för en och samma
räkningsinne-havare, men detta belopp kan obegränsat växa
med ränta på ränta. S. får ta emot inlåning av
penningar dels till ett belopp, som motsvarar
bankens tillgångar enl. i lagen fastställd
beräkningsgrund, dels därutöver till ett belopp av högsi
12,5 ggr s:s fonder. Utlåningen, som
företrädesvis skall bedrivas inom bankens verksamhetsom
råde, skall vara säkerställd av fullgod pant el.
borgen, dock att lån mot pant av aktier ej må
utlämnas till högre belopp, än som motsvarar
hälften av bankens fonder. S. äro landets största
kreditgivare till bostadsmarknaden och
jordbruket. Ung. 2A av deras medel äro placerade i
inteckningslån. S. är även skyldig att till ett
belopp, motsv. V10 av insättarnas behållning, hålla
kassareserv, bestående av bl. a. inneliggande
kontanta medel, skattkammarväxlar el. fullgoda
obligationer, tillgodohavanden hos Sveriges
riksbank, Postsparbanken, postgiro el. inländskt
bankaktiebolag. Uppkommen vinst skall i första hand
användas till fondbildning. Först när
reservfonden el. under viss förutsättning reservfonden
jämte grundfonden överstiger 10% av
insättarnas behållning, kan del av årsvinsten, dock högst
hälften, anslås till sådana allmännyttiga el.
välgörande ändamål, som icke skola tillgodoses
genom skattemedel. Med utnyttjande av denna rätt
till vinstmedlens användning ha de flesta av
landets s. på olika sätt sökt främja och uppmuntra
sparandet. Bl. a. ha till insättare utdelats
hemsparbössor, till vilka banken har nyckeln. Det
hopsamlade beloppet insättes vid bössans
öppnande på räkningsinnehavarens konto. Likaså ha
på många håll gåvoböcker utdelats till de barn,
som födas inom området., med därpå insatta
mindre belopp. I mindre utsträckning
förekommer numera utdelande av gåvoböcker till
skolbarnen, det tidigare förhärskande systemet. S.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
