Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spannarp (Skåne) - Spannland - Spannmål - Spannmålslagerhus - Spannmålslagring - Spannmålspant - Spannmålsreglering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
753
Spannland—Spannmålsreglering
754
dercrantz, Barnekow och sedan 1898
Gyllen-stierna.
Spannland, kam., ett mått för jordvidd,
särskilt i Dalarne, där s. motsvarar 7,200 kv.-alnar
(25,39 ar) och delas i 20 snesland samt 200
b a n d 1 a n d.
Spannmål, gemensamt namn på
stråsädes-slagens kärnor; tröskad säd.
Spannmålslagerhus äro stora magasin (jfr
Spannmålslagring), avsedda för mottagande av
spannmål, i första hand från odlarna för
lagring till lämplig försäljningstid, ev. torkning och
rensning. Under 1 :a världskriget uppfördes i
Sverige 9 statliga s. 6 av dessa äro fortfarande
(1953) statliga s., vilka intill % 1948 sorterade
under Statens lagerhus- och
fryshusstyrelse, då de överfördes till
Svenska spannmåls a b. Förutom de statliga
lagerhusen finnas i Sverige åtskilliga sådana,
som ägas av jordbrukarnas ekonomiska
föreningar, enskilda spannmålshandlare el.
kvarnindustrier. S. byggas vanl. som silos med relativt
stor höjd och förses med arbetsbesparande
transportanordningar för påfyllning och tömning
samt med anordningar för mekanisk torkning
och rensning. För att underlätta byggandet av
lagerhus inrättades 1924 den statliga
Spann-målslagerhusfonden, 1930 omändrad
och 1950 sammanslagen med frukt- och
potatis-lagerhusfonden till Jordbrukets lagerhusfond,
från vilken lån på förmånliga villkor beviljas åt
ekonomiska sammanslutningar av odlare.
Spannmålslagring är i första hand betingad
av att produktionen av spannmål i stora delar av
världen är förlagd till en viss kortare tid av året
och att skördade kvantiteter därför måste
upplagras för ett års konsumtion. Förr i tiden
lagrades spannmålen till övervägande del på
produktionsplatsen, d. v. s. på gårdarna. På mindre
gårdar förvaras spannmålen ännu ofta på
boningshusets vind, och på större egendomar lagras
en del spannmål i egna magasin, där den bredes
ut på golven i 5—6 dm tjocka skikt el. förvaras
i bingar. — I syfte att rationalisera s. började
man i Amerika i mitten av 1800-talet att bygga
större centrala lagerhus i form av silos, till vilka
jordbrukarna kunde leverera sin spannmål
omedelbart efter skörden. De första större
lagerhusen i Sverige tillkommo, sedan riksdagen 1917
beviljat medel till uppförande av 9 sådana (se
Spannmålslagerhus). Genom skördetröskningens
snabba utbredning, framför allt efter 2:a
världskriget, ökades behovet av lagerhus, utrustade
med anläggningar även för artificiell torkning
av spannmålen, mycket snabbt. Vid moderna
siloanläggningar verkställes påfyllningen uppifrån
medelst en fläkt el. elevator, och uttagningen sker
genom luckor i silons botten. Före inlagringen
underkastas spannmålen artificiell torkning samt
rensning. En silo kan vara byggd för enbart
lagring men är ofta inrättad även för torkning.
— För s. i silo under längre tid måste sädens
vattenhalt för undvikande av lagringsförluster
nedbringas till c:a 14%. Vid högre vattenhalt
stegras kärnornas andningsintensitet. Kolhydrater
nedbrytas vid andningen till kolsyra och vatten,
varvid värme frigöres. Det bildade vattnet
kondenseras (”säden svettas”), och temp. stiger
(”säden tar värme”), vilket småningom kan föra
till förstörd grobarhet, försämrad kvalitet som
kvarnvara och ökade lagringsförluster. Genom
temp.-stegringen skapas dessutom gynnsamma
betingelser för utveckling av svampar 0. a.
mikroorganismer. Den moderna s. möjliggör
förnyad torkning, fläktning el. rensning även av
stora partier, som under lagringens gång visa
tendenser till kvalitetsförsämring. Under s.
åstadkommas ej sällan stora förluster även genom
åtskilliga skadedjur. Numera finnas emellertid
effektiva bekämpningsmedel mot flertalet
skadedjur, om angreppet uppmärksammas i tid.
Spannmålspant. Enl. särskild lag 20/s 1924
kan lantbrukare upplåta panträtt i spannmål, som
utvunnits i hans jordbruk, utan att denna
överlämnas till panthavaren. S. skall avse visst parti
spannmål i odlarens besittning.
Spannmålsreglering. Industrialismens
genombrott medförde särsk. för länderna i Västeuropa
ett betydande underskott av framför allt vete, som
vid 1850-talets mitt täcktes genom import i första
hand från Ryssland. På 1870-talet började U.S.A.
exportera vete, och under 1890-talet uppstod
veteexport från Argentina, Canada och vissa av
Bal-kanländerna, främst Rumänien. Under 1870-talet
förorsakade den stigande brödsädsexporten ett
kraftigt prisfall på världsmarknaden. Prisfallet
medförde i de europeiska länder, som hade en
egen spannmålsproduktion, väsentliga svårigheter
för jordbrukarbefolkningen. I dessa länder
upp-stodo därför krav på att de under 1860-talet
raserade spannmålstullarna på nytt skulle införas.
Så skedde också med början i Tyskland 1879,
och därefter följde land efter land, så att före
1 :a världskriget endast England, Danmark,
Belgien och Nederländerna voro utan tullskydd för
spannmålsodlingen. — 1 :a världskriget medförde
en fullständig omvälvning av den internationella
spannmålshandeln. Av stor betydelse för
världens spannmålsförsörjning blev nedgången av
Rysslands produktion, varigenom
spannmålsex-porten därifrån till en början praktiskt taget
upphörde. De under kriget uppkomna höga
spannmålspriserna ledde emellertid till en kraftigt ökad
produktion i utomeuropeiska länder. Under slutet
av 1920-talet och början av 1930-talet inträffade
prisfall på spannmål, vilket föranledde flertalet
länder i Europa att ingripa till den inhemska
spannmålsodlingens skydd. Krigsutbrottet 1939
medförde allvarliga problem för den
internationella spannmålshandeln. I Europa sjönk
produktionen av vete avsevärt. I Amerika hade däremot
en kraftig ökning av veteodlingen inträffat,
vilket tills, m. höga skördesiffror och försvårade
avsättningsmöjligheter genom export medförde,
att vid krigets slut lagren av brödsäd där voro
avsevärda. Dessa kommo till användning för
avhjälpande av bristen i Europa och Asien. För
att medverka till en sanering av vetehandeln
träffades 1949 mellan ett flertal export-, resp,
importländer en multilateral överenskommelse,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
