Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Solbacka läroverk - Solbacken - Solbad - Solberg, Halvor - Solberga (Bohuslän) - Solberga (Malmöhus län) - Solberga (Älvsborgs län) - Solberga (Jönköpings län) - Solberga (Östergötland) - Solberga kloster - Solblindhet el. solbländning - Solbränna - Solcirkel el. solcykel - Solcykel - Sold - Soldanella - Soldat - Soldatesk - Soldathem - Soldatråd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
677
Solbacken—Soldatråd
678
och 4-årigt latin- och realgymnasium med
real-och studentexamensrättighet. S. äges av ab.
Lant-läroverk. — Litt.: ”S.” (1941); ”Solbacka 1901
—Si” (i95i)-
Solbacken, tuberkulossanatorium i Hedemora
landskommun i Dalarne, 9 km s. om Säter,
uppfört med statsbidrag av den av 11
livförsäkringsbolag 1913 stiftade Svenska livförsäkringsbolags
sanatoriefören. u. p. a., numera upplöst. S. äges
nu av Kopparbergs läns landsting och mottar
tbc-sjuka från länet. S. har 102 platser.
Solbad, hudens utsättande för direkt inverkan
av solljus. Det är framför allt de ultravioletta
strålarna i solljuset, som härvid äro verksamma.
En del av dessa strålars medicinska effekt kan
förklaras genom en aktivering av på hudytan
befintligt ergosterin, som därvid överföres i
aktivt D-vitamin. De ultravioletta strålarna
framkalla först en rodnad av den bestrålade hudytan,
som småningom, åtm. hos mörklagdare människor,
pigmenteras (solbränna). Den kraftigaste
solljusverkan erhålles på högt belägna orter, t. ex.
i fjällen. S. har sedan gammalt använts i
läkekonstens tjänst (s. k. hel i o terapi) och då
framför allt vid hud-, körtel-, ben- och
ledtuberkulos. S. anses även ha värde vid vissa
former av kronisk ledgångsreumatism och
blodbrist. överdrivet solbadande får emellertid
anses skadligt, särsk. för ljushyllta personer, som
sakna förmågan att bilda pigment. Härvid kunna
sjukliga förändringar i form av bränneffekter
m. m. uppstå. Lämpligt är att låta ett s.
efterföljas av ett kallt bad el. dusch. — Jfr
Ljusbehandling 1).
Sölberg [-bärg], Halvor Skappel, norsk
meteorolog (f. 1895), prof, i teoretisk
meteorologi i Oslo 1932. S. är en av den s. k.
Bergenskolans främsta medarbetare i såväl teoretisk
som praktisk meteorologi och har därvid sysslat
särsk. med teorier för cyklonernas uppkomst och
rörelse ävensom med vågrörelse.
Solberga, sn i s. Bohuslän, Inlands Nordre
härad, innanför Hakefjorden och s. Tjörn; 58,42
km2, 1,544 inv. (1954). Jordbruksbygd, uppdelad
av kala berg. 1,791 har åker. Kyrkan har
medeltida ursprung. Ingår i S., Jörlanda och Hålta
pastorat i Göteborgs stift, Älvsyssels s. kontrakt.
Tillhör storkommunen Kode.
Solberga, sn i Malmöhus län, Vemmenhögs
hd, v. om Ystad; 6,68 km2, 261 inv. (1954).
Små-kullig slättbygd. 596 har åker; skog saknas.
Egendom: Torsjö. Nuv. kyrkan är från 1866.
Ingår i Skurups, S. och Hassle-Bösarps pastorat
i Lunds stift, Vemmenhögs kontr. Tillhör
storkommunen Rydsgård.
Solberga, sn i Älvsborgs län, Redvägs hd,
kring övre Ätran, 14,71 km2, 104 inv. (1954).
Skogs- och mossmarker (220—250 m ö. h.) med
spridd bygd. 267 har åker. Medeltida kyrka.
Ingår i N. Äsarps, Smula, Kölaby och S. pastorat
i Skara stift, Redvägs kontrakt. Tillhör
storkommunen Redväg.
Solberga, storkommun i Jönköpings län,
Vedbo hd (N. och S. Vedbo domsaga), omfattande
socknarna Norra Solberga och Flisby; 223,25
km2, 3,549 inv. (1954).
Solberga, egendom i Veta sn i Östergötland,
vid Svartån 4 km ö. om Mjölby, omfattar 370
har, därav 150 åker. Huvudbyggnaden av sten i
två våningar med fyra flyglar är från 1700-talets
mitt. S. tillhörde på 1600-talet ätten Rosenholm.
1731 kom det till generalmajoren S. J.
Wenner-stedt, som vid sin död 1762 gjorde egendomen
till fideikommiss inom sin ätt. Detta övergick 1793
till ätten Danckwardt-Lillieström.
Solberga kloster, Möns solis, nunnekloster,
tillhörande cisterciensorden, beläget strax ö. om
Visby på den s. k. Korsbetningen, gr. omkr. 1233.
S. begåvades med stora donationer, bl. a. av Bo
Jonsson Grip, och med privilegier av Magnus
Eriksson 1349. Genom Visbys uppsving som
handelsstad ökades klostrets rikedom ytterligare. Vid
reformationens genomförande indrogos själva
klosterbyggnaderna till konungen. Klosterruinen
är utgrävd och grundmurarna konserverade.
Minneskors.
Solblindhet el. s 0 1 b 1 ä n d n i n g, en
huvudsaki. till den centrala fläcken i näthinnan förlagd
sjukdom, som uppstår vid oförsiktigt fixerande
av solen och därför oftast iakttages efter
solförmörkelser. Dess viktigaste symtom äro flimmer
för ögonen och nedsatt synförmåga. I de flesta
fall går s. tillbaka. Den förebygges, om solen
betraktas genom ett mörkt glas el. en starkt
svärtad fotografiplåt. Jfr Snöblindhet.
Solbränna, erythèma soläre, hudretning, som
uppkommer, då ett för solljus icke tillvant
hudparti utsättes för intensiv bestrålning av ljus,
innehållande ultravioletta strålar. Jfr
Ljusbehandling och Solbad.
Solcirkel el. s o 1 c y k e 1, en tidrymd av 28
år, efter vars förlopp veckodagarna åter infalla
på samma datum.
Solcykel, ostron., se Solcirkel.
Sold (av lat. so’lidus), den avlöning, som förr
bestods krigsmannen, vilken till följd därav
kallades soldnär el. soldat.
Soldane’lla, bot., se Alpklocka.
Soldat (it. soldato, besoldad, av lat. so’lidus;
jfr Sold), som beteckning för fotfolkets manskap
använt i Sverige från 1600-talet först om
värvade och besoldade knektar, sedermera även om
indelt manskap. Numera användes s. för alla
meniga krigsmän i för olika truppslag fastställda
s.-instruktioner.
Soldate’sk, hoprafsat krigsfolk utan disciplin.
Soldathem, på truppförbands förläggningsort
anordnade manskapslokaler för läsning,
brevskrivning o. dyl. samt för föredrag och
andaktsstunder; inom ett flertal s. förekommer även
servering. S. äro iordningställda av
truppförbanden själva (genom lägerkassorna) el. genom
insamlingar. S.-verksamheten erhåller visst
statsunderstöd.
Soldatråd bildades 1917 inom de revolutionära
ryska truppförbanden. Genom att dessa i regel
anslöto sig till bolsjevikerna, säkrades dessas
seger över Kerenskij-regimen. När armén sedan
på nytt organiserades i kamp mot yttre och inre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
