Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialstyrelsen - Social Tidskrift - Socialvård - Socialvårdsbyrå, social byrå - Socialvårdsförbund - Social Årsbok - Società - Societas - Société - Société générale pour favoriser le dévelopement du commerce et de l’industrie en France - Societet - Society - Societär - Socinianer - Sociologi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
647
Social Tidskrift—Sociologi
648
bidrag, mödrahjälp, social hemhjälp,
husmoders-semester, alkoholistvård, nykterhetsverksamhet,
in- och utvandring, samt andra frågor av
väsentligen social innebörd, ss. föreningsväsen,
bostadsfrågor och levnadskostnader. S. skall även
bedriva social upplysningsverksamhet. S. är
tillsynsmyndighet över barnavårdsanstalter, social
hemhjälpsverksamhet, semesterhem för
husmödrar och nykterhetsnämnder samt
uppsiktsmyndig-het över alkoholistanstalter och arbetshem. S. är
centralmyndighet för samt har tillsyn och utövar
kontroll över avgiftsfria resor för barn,
husmödrar m. fl. S. har överinseende över skolor,
tillhörande barna- och ungdomsvården, samt över
de för den eftervårdande verksamheten vid dessa
skolor upprättade inackorderingshemmen. S. övar
inseende över statens socialvårdskonsulenter,
för-likningsmän för medling i arbetstvister samt
ut-vandraragenter. S. verkställer socialstatistiska
o. a. utredningar, dels av fortlöpande och dels av
speciell karaktär, inom flertalet ämnesområden,
som falla under dess behandling. S. har en
generaldirektör som chef samt 7 led., vilka äro
chefer för var sin byrå: barnavårdsbyrån,
so-cialvårdsbyrån, lagbyrån, statistiska byrån,
utred-ningsbyrån, nykterhetsvårdsbyrån och skolbyrån.
S. har vidare en förlikningsmannaexpedition, som
ledes av en byrådirektör. Cheferna för
barnavårds-, socialvårds- och skolbyråerna äro i
denna egenskap statens inspektörer för resp,
barnavård, fattigvård och ungdomsvårdsskolor. Som
rådgivande inst. har S. vid sin sida dels
Rådgivande nämnden för den sociala
hemhjälpsverk-samheten, dels Indexnämnden.
Social Tidskrift, se Centralförbundet för
socialt arbete.
Socialvård, se Socialpolitik.
Socialvårdsbyrå, social byrå, benämning
på kommunal expedition för handläggning av
understöds- och vårdärenden.
Socialvårdsförbund, länsvis organiserade
sammanslutningar för främjande av socialvård,
anslutna till Svenska social vårdsförbundet
(se d. o.).
Social Årsbok utges årl. sedan 1939 av
Cen-tralförb. för socialt arbete och innehåller
artiklar kring något aktuellt ämne samt redogörelser
för lagstiftning och litteratur på det sociala
området.
Societå [såtjeta’], it., sällskap, bolag.
Soci’etas, lat., sällskap, förening, societet.
Société [såsjete’], fr., sällskap, samfund,
bolag. — S. anonyme [anåni’m], se Bolag, sp.
412. — Société des nations [de nasjä’],
se Nationernas förbund.
Société générale pour favoriser le
dévelop-pement du commerce et de 1’industrie en
France [såsjete’ ^enera’1 por favårize’ lo
dev-låpmä’ dy kåmä’rs e do lädystri’ ä frä’s], en
av Frankrikes ledande banker, gr. 1864, har
medverkat vid finansiering av en mängd företag i
Frankrike o. a. länder. S. har c:a 1,300 kontor i
Europa o. a. världsdelar. S. tillhör de franska
banker, som nationaliserades 1945.
Societet, (den) finare (socialt högre ställda)
sällskapskrets (en); (vetenskapligt, vittert 0. s. v.)
samfund; förr även: handels- el.
industrisammanslutning.
Society [sosåi’oti], eng., sällskap, akademi.
Societär (fr. sociétaire delägare),
skådespelare vid Théåtre franqais, som år anställd på
livstid och utom fast lön uppbär viss andel av vinsten.
Sociniäner, anhängare av en under 1500-talet
i Polen uppkommen kristen samfundsbildning av
unitarisk riktning, vilken fick sin prägel genom
italienaren Faustus Sozzini (latiniserat
Socinus; 1539—1604). Efter att ha vistats
bl. a. i Florens och Basel kom denne 1579 till
Polen. Under kamp mot calvinska och jesuitiska
teologer lyckades han nu ge stadga åt s o c
i-ni ani sm en s efter honom uppkallade
unitaris-ka kyrkosamfund. Detta fick sin huvudurkund i
den s. k. Rakaukatekesen. Med skarp kritik
vände man sig mot den kyrkliga treenighetsläran
och kristologien. Kristus är endast uppenbarare
av Guds bud och löften. Sträng kyrkotukt
krävdes. Samfundet blomstrade i Polen, men s.
förvisades 1658, varefter de i stor utsträckning
utvandrade till Holland.
Sociologi (av lat. so’cius, kamrat, och grek.
lo’g os, lära), vetenskapen om samhället, om
sociala grupper och sociala relationer. Termen s.
infördes 1838 i det vetenskapliga språkbruket av
A. Comte som beteckning för den vetenskap, som
skulle studera lagarna för mänsklighetens
utveckling. Comte kom att betraktas som s:s egentlige
grundläggare. Den andre store banbrytaren för
s. är H. Spencer, som också ställde studiet av
civilisationens utveckling i centrum för den nya
vetenskapen. För att belysa sina teorier om
kulturens utveckling använde Spencer ett rikligt
etnografiskt material. Den engelska s. kom därför
ända fram till våra dagar att vara förbunden
med etnologien, t. ex. hos L. T. Hobhouse, Edv.
Westermarck och M. Ginsberg. I Frankrike
finner man en motsv. utveckling. Den mest
framstående sociologen där under senare tid var É.
Durkheim. Det sociologiska objektet var enl.
honom ett ”yttre ting”, ett slags kollektivt
medvetande. Genom sina stora undersökningar om
arbetsfördelningens utveckling, om självmordets
orsaker och om den sociala grundvalen för
religionens och tankens former gjorde Durkheim s.
till en specialvetenskap. Durkheim fick en stor
skara lärjungar, ss. M. Mauss och M. Halbwachs.
Nära Durkheim-skolan stod också Lévy-Bruhl.
Under 1940-talet började emellertid den franska
s. att lida av en stor åderlåtning. Den mest
inflytelserike är nu G. Gurvitch, som dock har
specialiserat sig framför allt på rättssociologi.
Vid sidan om den durkheimska s. finner man
vidare en katolsk s., som i stor utsträckning
bygger på F. Le Play. Den tyska s. har
framför allt varit inriktad på att studera de allmänna
formerna för samhällssystemen, t. ex. F. Tönnies,
G. Simmel samt L. v. Wiese vilken emellertid
under senare år sökt orientera sig i amerikansk
s.; det är hans skola, Kölnerskolan, som efter
2:a världskriget är den dominerande i tysk s.
Vid sidan av den formala s. har i Tyskland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
