Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Småsnäppsläktet - Smäck och gravör - Smädelse - Smälta - Smältning - Smältpunkt - Smältvärme - Smäre - Smärgel - Smärgelpapper - Smärgelskiva - S-märke - Smärta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
Smäck—Smärta
600
Kärrsnäppa (t. v.) och spovsnäppa.
lång och är i sommardräkt spräcklig i svartbrunt
och brunt. Vinterdräkten stöter mer i grått. Den
häckar i Sverige endast på några ställen i fjällen.
Vintern tillbringar den vid västkusten. Som
sträckfåglar under flyttningen uppträda i Sverige
dessutom kustsnäppan el. kustvipan, T.
canutus, spovsnäppan el. spovvipan, T.
subarquata, och småsnäppan el. s m å v
i-p a n, T. minuta, vilka alla häcka i det arktiska
området. Till närstående släkten höra m y
r-snäppan, Limicola platyrhyncha, med ovan
tillplattad näbb. Den blir 17 cm lång och är i
sommardräkt ovan svart med rödgula fjäderkanter,
under vit med gul anstrykning på hals och bröst
och svarta fläckar. Den häckar dels i
lappmarkerna, dels på spridda ställen i mell. Sverige.
Sandlöparen, Calidris arenaria, saknar
baktå. Den är högarktisk och anträffas i Sverige
endast under flyttningen.
Smäck och gravör, damhuvudbonad, som
förr hörde till djup sorgdräkt men i senare tider
endast brukats vid hovsorg. Den bestod av en
platt, svart mössa (smäck) med nedhängande
slöja (gravor).
Smädelse, jur., i mera begränsad mening varje
uppsåtligt angrepp mot annans ära, som, till
skillnad från förtal, vilket främst innebär beskyllning
om brott el. om annan diskrediterande handling,
väsentligen framstår som pådiktande el. tillvitande
av vanhederliga el. föraktliga egenskaper, vare
sig detta angrepp riktar sig mot den kränktes
berättigade personliga heders- och självkänsla el.
är ägnat att nedsätta honom i andras ögon och
därmed skada hans medborgerliga anseende. S.
sker vanl. i språklig form, genom tal el. skrift
men också genom bild, åtbörd el. dyl. och kan
innefatta mer el mindre bestämd beskyllning,
allmänna omdömen el. rena okvädinsord. Vissa
kvalificerade objekt åtnjuta särskilt rättsskydd mot
s., t. ex. konungen och annan medl. av kungahuset,
riksstyrelsen, riksdagen, riksdagsman, offentliga
befattningshavare, nära anförvanter o. a.
Smälta, smält massa av metall el. andra ämnen.
Smältning, fys. och kem., en fast kropps
övergång till vätska. En enhetlig substans (grundämne
el. kemisk förening) smälter vid en bestämd
temp., dess smältpunkt (förk. smpt), likaså
en eutektisk blandning (se
Metallogra-fi), medan övriga blandningar övergå från fast
till flytande form inom ett temperaturintervall.
Grundämnenas smpt hör till deras periodiska
egenskaper, i det att periodernas första och sista
element visa låga, de mittersta höga smältpunkter.
Vid s. ändras ämnenas spec. v. diskontinuerligt,
varvid i allm. smältan har lägre spec. v. än den
därmed i jämvikt varande fasta fasen, med andra
ord vid s. äger en volymökning rum. Ett motsatt
förhållande inträffar framför allt hos is, som
sammandrager sig vid s., likaså hos några
legeringar, ss. gjutjärn, stilmetaller och i allm.
material, lämpade till gjutgods. Tryckökning medför
en (obetydlig) höjning av smpt hos ämnen av
den förra typen, en sänkning av smpt för is.
övergången fast—^flytande är förenad med
värmeabsorption, d. v. s. kräver tillförsel av
värme. Den värmemängd, som åtgår för s. av
1 g av ämnet utan temperaturförhöjning, kallas
ämnets smältvärme; genom multiplikation
härav med ämnets molekylvikt erhålles dess
molekylära smältvärme. Tekniken räknar stundom
med totalt smältvärme, d. v. s. den värmemängd,
som åtgår för att upphetta viktsenheten av det
fasta ämnet från rumstemp. till smpt och därpå
smälta det.
Smpt av ett ämne kan överskridas i den ena
riktningen, i det att den flytande fasen kan
existera vid temp. under smpt. En vätska av lägre
temp. än ämnets smpt kallas överkyld (stundom
underkyld); den representerar ett labilt tillstånd,
som i vanliga fall lätt upphäves, varvid ett snabbt
stelnande äger rum, men i några fall av stort
tekniskt värde är praktiskt taget stabilt, t. ex.
i fråga om glas, som är en till skenbart fast
form överkyld smälta.
Smältpunkt, förk. smpt, se Smältning.
Smältvärme, se Smältning.
Smäre, bot., se Medicago.
Smärgel, se Korund.
Smärgelpapper, se Slippapper.
Smärgelskiva, se Slipning.
S-märke, se Elektrisk materielkontroll.
Smärta, olustbetonade sinnesförnimmelser, som
man numera hänför till smärtsinnet. Jfr
Hudsinnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
