Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Smuggling - Smula - Smulgråt - Smul sjö el. smult vatten - Smultning - Smultronsläktet - Smuts, Jan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
585
Smula—Smuts
586
jämte av vid s. använda farkoster, dragare,
fordon, forslingsredskap och förvaringspersedlar.
Även åtgärder i syfte att genom tulltjänstemans
vilseledande helt el. delvis undandra en vara
föreskriven tullavgift, t. ex. avgivande av oriktiga
uppgifter vid förtullning efter värdet, straffas
enl. nämnda lag som s. För olovlig befattning
med spritdrycker och vin gälla särskilda straff
-bestämmelser enl. lag 20/b 1924, vilken efter en
1925 i Helsingfors avslutad konvention mellan
de dåvarande östersj östaterna och Norge i
vissa fall kan tillämpas även utanför
territorialgränsen. Sverige har dessutom träffat
överenskommelser om gemensam bevakning för
bekämpande av sprit-s. med Finland 1933 och
med Danmark 1935. Gällande lag om straff för
olovlig varuutförsel utfärdades 18/e 1949. Om
straff för in- och ut-s. stadgas i k. k. med vissa
bestämmelser ang. narkotiska ämnen och
beredningar 16/ø 1933 § 12, ändrad genom k. k. n/s
1937 och 22/9 1949. För s. av betalningsmedel,
värdepapper o. dyl. finnas straff föreskrivna i
Valutaförordningen 25/z 1940.
Smula, sn i Älvsborgs län, Redvägs hd, kring
Ätran, n. n. ö. om Ulricehamn; 10,00 km2, 173
inv. (1954). 427 har åker. Ruin (konserverad)
av medeltidskyrka. Ingår i N. Äsarps, S., Kölaby
och Solberga pastorat i Skara stift, Redvägs
kontrakt. Tillhör storkommunen Redväg.
Smulgråt (trol. efter fr. pleurepain, till pleurer,
gråta, och pain, bröd), snål person, eg. en som
gråter över brödsmulorna, som gå åt.
Smul sjö el. s m u 11 vatten, lugnt vatten.
Smultning, tekn., se Garvning.
Smultronsläktet, Fragäria, hör till fam.
rosväxter, har femtaliga blommor, vanl. 20 ståndare
och talrika pistiller på en koniskt upphöjd
blombotten. Blombottnen sväller
upp, blir
köttig och bildar
jämte de
talrika därpå
sittande nötterna
en skenfrukt,
(smultron). Två
arter äro urspr.
vilda i Sverige,
näml,
skogs-smultron,
F. vesca, och [-backsmultron-]
{+backsmul-
tron+} el.
nejkon, F. viridis.
Den förra har
foderbladen
utåt- el.
nedåtrik-tade och
”frukterna” lätt
loss
nande. Hos den senare äro foderbladen
tilltryckta, och de blekare färgade smultronen
lossna icke. Som prydnadsväxt odlas den
gulblommiga F. indica med röda, smaklösa
”frukter”. — För bärens skull odlas i
trädgårdarna några olika former av månads-
Skogssmultron.
smultron, F. vesca var. semperflorens,
som under sommaren bär frukt ända till
senhösten. Viktigare äro de egentliga
jordgubbarna, varav man torde kunna räkna inemot
2,000 olika sorter. Dessa utgöra i allm.
kors-ningsprodukter mellan de amerikanska arterna F.
virginiana och F. chiloensis, i vissa fall även F.
californica, el. å ena sidan dessa och å den andra
de gamla europeiska kulturformerna av F.
mo-schata Man har genom att korsa stor fruktiga
kulturformer med månadssmultron fått fram
”remonterande jordgubbar”, med täml. stora,
välsmakande bär, mognande även på hösten. De
nyare, revfria sorterna (Rügen m. fl.) äro
od-lingsvärda.
Smuts [eng. utt. sma’ts], Jan Christian,
sydafrikansk militär och statsman (1870—
1950). S., som var av boersläkt, studerade
från 1891 i
Cambridge, där han avlade en
lysande juridisk
examen, och upptog
därefter advokatverksamhet i Kapstaden. Han
flyttade 1896 till
Johannesburg och
ställde sig till förfogande
för president Krüger,
som 1898 utnämnde
honom till
generalpro-kurator. I boerkriget
1899—1902 deltog han
i fält på
boerstaternas sida, utmärkte
sig bl. a. vid det av honom ledda infallet
i Kapkolonien 1901 och uppnådde generals
grad. Efter kriget stödde han Bothas
för-soningspolitik. Sedan Transvaal liksom
Oran-jefristaten 1907 hade beviljats lokal självstyrelse,
blev S. inrikesminister under Botha och den
drivande kraften i ministären. S. deltog mycket
aktivt vid bildandet av Sydafrikanska unionen
1910 och var 1910—20 unionens försvarsminister
(tillika inrikesminister 1910—12 och
finansminister 1912—13). Vid krigsutbrottet i Europa 1914
beslöto Botha och S. genast att stödja England,
medan en annan av ledarna från boerkriget,
general Hertzog, ställde sig i spetsen för de avogt
sinnade boernationalisterna. S. ingrep s. å.
energiskt mot de upproriska boerledarna de Wet,
Maritz och Beyers och ledde därefter
krigsoperationer mot de tyska kolonierna i Afrika. I
mars 1917 sändes han till London för att
representera sitt land vid imperiekonferensen. S.
utsågs till medl. av brittiska krigskabinettet och
togs i anspråk för olika viktiga uppgifter, bl. a.
organiserandet av ett självständigt brittiskt
flygvapen och planläggning av operationer i Palestina.
Efter vapenstilleståndet 1918 skrev S. ett
memorandum, som blev grundläggande för N. F:s
stadga. Över huvud taget var han vid sidan av
president Wilson N. F:s främste upphovsman.
Jämte Botha representerade han Sydafrikanska
unionen vid fredskonferensen i Paris 1919. Han
ådagalade härvid en vidare och friare syn på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
