Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Slemsvampar, myxomyceter - Slemsäck - Slentrian - Slesvig - Slesvig-holsteinska frågan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
549
Slemsäck—Slesvig-holsteinska frågan
550
Citrongul slemskivling.
Foto O. Andersson.
fyllfria organismer, som vanl. räknas till
växtriket men som förete likhet med rhizopoderna bland
djuren. Förökningen sker genom sporer, som
oftast bildas i sporangier (fruktkroppar). Vid
sporernas groning i vatten bildas amöboida
svärmceller, som föröka sig genom delning.
Svärmcellerna övergå sedan till amöbor, s. k. m y x a m
ö-b o r, som
likaledes föröka sig
genom delning
och slutligen
kopulera två och
två, varvid
cellkärnorna sammansmälta. De
kopulerade
myx-amöborna sammansmälta därefter med
varandra, så att
slutligen
större protoplasma-massor, p 1 a
s-m o d i e r,
uppkomma. Dessa
upptaga
näringsämnen.
Plasmodierna omdanas till ofta skaftade
fruktkroppar, som bestå av en vägg (peridium), som
vanl. omsluter sporerna. S. äro saprofyter och
framkomma i synnerhet på hösten på gamla
stubbar, multnande blad o. dyl. De stora gula
plasmodierna av Fuligo septica, trollsmör, ses
ofta på multnande stubbar, garvarbark o. s. v.
Allmänt förekommande på murken ved äro även
de korallröda plasmodierna, v a r g m j ö 1 k, och
de ärtstora, bruna fruktkropparna av Lycogala
epidendrum.
Slemsäck, säcklika hål i bindväven, under el.
kring senor, i samband med ledgångar, under
huden m. fl. ställen. Fyllda av vätska, ha hålen den
betydelsen att mildra tryck el. underlätta glidning.
Slentrian, (ty. Schlendrian), gammal vana,
mekaniskt, vanemässigt förfarande.
Slesvig (da.; ty. Schleswig), i) Forndansk
stad, se Hedeby.
2) Danskt hertigdöme, se Schleswig-Holstein.
3) Stad i Schleswig-Holstein, se Schleswig.
Slesvig-holsteinska frågan. Slesvig tillhörde
sedan gammalt Danmark, övergången till Jylland
var geografiskt sett icke markerad, medan
gränsen mot s. utgjordes av Eider. Hit nådde dansk
bebyggelse och danskt språk. 1115 blev Knud
Lavard jarl i Slesvig och kallade sig som sådan
hertig. Hans sonson Valdemar (II) gav 1232
Slesvig som län till sin son Abel. Söderifrån
sökte det energiska schaumburgska grevehuset i
Holstein att skilja Slesvig från det övriga
Danmark. De holsteinska grevarna Gerhard och Johan
fingo 1326 hertig Valdemar V av Slesvig vald
till konung i Danmark. Gerhard mottog av denne
Slesvig i förläning, och Valdemar förklarade
samtidigt, att Slesvig aldrig skulle förenas el.
införlivas med Danmark. Valdemar Atterdag
lyckades få nordliga delen av Slesvig under
kro
nan, medan holsteinarna bemäktigade sig den
sydliga. Drottning Margareta fick dem 1386 att
taga landet som län av Danmark, och hon och
Erik av Pommern gjorde stora ansträngningar
för att helt återvinna det under kronan. Erik fick
1424 kejsarens dom på att länet var förbrutet
men lyckades icke tvinga grevarna av Holstein
till att ge efter. Under dessa förhållanden gick
landet mellan Slien och Eider förlorat för
danskt språk. — 1459 utdog den schaumburgska
släkten, och Slesvig och Holstein valde 1460
Kristian I av Danmark till herre. Enligt
privilegierna i Ribe s. å. skulle Slesvig och Holstein
förbli evigt och odelat förenade och deras herrar
väljas bland Kristians arvingar. 1490 delades dock
länderna mellan Kristians söner Hans och
Fredrik (I) i den segebergska (med Flensburg,
Åben-rå, Als, Ærö m. m.) och den gottorpska delen
(Sydslesvig, Tönder m. m.). Då Fredrik I 1523
blev konung, förenades de två delarna under
honom, men 1544 företog Kristian III en ny
delning med sina bröder. Adolf fick den gottorpska
delen med Sydslesvig och Abenrå, Kristian den
sönderborgska med Als, Sundeved och Flensburg
och Hans d. ä. Haderslev och Tönder. Till varje
del hörde ett stycke av Holstein. Reformationen
gav tyskheten ytterligare vind i seglen. 1564 gav
Fredrik II sin broder Hans d. y. Als, Sundeved
och Ærö. Från denne härstamma de
sönderborgska linjerna, bl. a. Augustenborg. Efter Hans
d. ä:s död 1580 fick konungen Haderslev,
Gottorp åter fick Tönder. — Under det följ. årh.
lågo konungarna och de gottorpska hertigarna i
ständig strid. Genom Roskildefreden 1658 löstes
hertigarna med Sveriges hjälp från länsbandet
och fingo suveränitet i sin del av Slesvig. Under
stora nordiska kriget besatte Fredrik IV 1713
den holsteinska delen av Slesvig och införlivade
den 1721 med den kungliga. Slesvig anknöts
däremot icke till kungariket. Gottorparna måste
1767 och 1773 uppge all rätt till Slesvig.
1830 reste landfoged Uwe Jens Lornsen
”sles-vig-holsteinianismens” krav: Slesvig och Holstein
skulle bilda en stat, som skulle ha konung och
fiende gemensamt med Danmark. I de 1834
upprättade rådgivande provinsialständerna för
hertig-dömena kom det till våldsamma strider. Bl. a.
under ledning av Chr. Flor och P. D. C. Poulsen
började en dansk nationalrörelse, som efter hand
fick stöd av det liberala partiet i Danmark, och i
ständer församlingen hävdade Nis Lorenzen och
Peter Hiort-Lorenzen danska språkets rätt.
Samtidigt reste hertigarna av Augustenborg krav på
arvsrätt till Slesvig, om kungahusets manliga
ättlingar utdogo, och detta blev småningom
huvudpunkten på slesvig-holsteinska partiets
program. Kristian VIII av Danmark hävdade 1846
kungalagens arv följd i Slesvig, men då han 1848
dog, reste sig slesvig-holsteinarna (första
sles-vigska kriget). Rörelsen nedslogs 1850. De följ,
åren präglades av de tyska makternas växande
inblandning. 1851—52 lovade Danmark att icke
knyta Slesvig närmare till kungariket än
Holstein, men regeringen drevs av folkstämningen
längre och längre i eiderdansk riktning, och 1865.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
