Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skånska Dagbladet - Skånska dragonregementet - Skånska flygflottiljen - Skånska fältrittklubben - Skånska hovrätten - Skånska husarregementet - Skånska kavalleriregementet - Skånska luftvärnskåren, Lv 4 - Skånska pansarregementet, P 2 - Skånska privatbanken - Skånska Social-Demokraten - Skånska travsällskapet - Skånska trängregementet, T 4 - Skånska yllefabriken, ab. - Skånska ättikfabriken ab.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skånska dragonregementet—Skånska ättikfabriken ab.
511
ning i Malmö, började utges 1888 av
boktryckaren R. Asp och L. Ljunglund som red.
Natanael Hellberg (1847—1919), som redigerade
tidn. 1893—1919, närmast i liberal anda,
förskaffade den stor spridning, särsk. på
landsbygden. S. är sedan 1928 organ för Bondeförbundet.
Huvudred, var 1928—48 Hjalmar Berlin och
1949—54 Evald Gustavsson. Verkst. dir. sedan
1932 är C. F. Ljunggren.
Skånska dragonregementet. 1) S. ledde sitt
ursprung från Ramsvärds reg. till häst, vilket
värvades i Kronobergs län 1676. Efter
fredsslutet 1679 förlädes reg. till Malmöhus och
Kristianstads län. 1680 påbörjades reg:s indelning,
vilken 1697 var genomförd. Sedan reg. efter
vartannat kallats Stombergs regemente
och ö r n e s t e d t s regemente, erhöll det
1695 namnet Södra skånska
kavalleriregementet, 1805 Skånska
karabin-j ärregementet och 1822 S. Reg. hade
länge som övningsplats Ljungbyhed. 1892
inleddes S:s övergång till att ha värvad stampersonal
med snart påbörjad förläggning i Ystad, där
kaserner blevo uppförda 1897; reg.-övningarna ägde
i allm. rum på Ljungbyhed. Genom 1925 års
försvarsordning indrogs reg.; delar av personalen
ingingo i Skånska kavalleriregementet. — Litt.:
C. G. v. Plåten, ”Kongl. S:s historia” (4 bd,
1901—47).
2) Skånska (s t å n d s-)d r a g o n r e g
e-m e n t e t uppsattes 1700 dels av adeln, präster
m. fl. inom Skåne, Halland, Blekinge, Småland
och Östergötland med 400 man, dels med 200
man värvade. 1709 föll reg. vid Perevolotjna
i rysk fångenskap; det återuppsattes 1710—13 och
upplöstes 1721, då manskapet fördelades på
Bergsreg. samt ö. och V. skånska inf.-reg.
Skånska flygflottiljen, F 10, Barkåkra,
jaktflottilj, beslutad vid 1940 års vårriksdag.
Uppsättningen påbörjades 1940, och S. var till 1945
förlagd till Bulltofta i Malmö, till en början
under benämning Tionde flygflottiljen.
Skånska fältrittklubben, stiftad 1888, har
anordnat parforcej akter , kapplöpningar,
ridsport-tävlingar och hästutställningar. Den har sitt säte
i Malmö och ägnar sig numera mest åt
kapplöpningar samt jaktritter.
Skånska hovrätten, eg. Hovrätten över Skåne
och Blekinge (se Hovrätt).
Skånska husarregementet. Efter förvärvet
av Skåne 1658 anbefalldes uppsättandet i detta
landskap av ett ryttarreg. enl. det äldre svenska
indelningsverkets principer, vilket truppförband
vid olika tidpunkter benämndes Lybeckers
skånska ryttare, Lybeckers reg. till häst, Skånska kav.,
N. skånska reg. till häst, N. skånska kav. och
från slutet av 1600-talet N. skånska kav.-reg.
1680 blev reg. indelat med rusthåll i n. och v.
Skåne. 1801 kallades reg. Skånska
linjedragon-el. lätta dragonreg. och 1807 S. Vid
Perevolotjna gick S. 1709 förlorat men uppsattes på nytt.
Reg. har vapenövats på skvadronmötesplatser,
och dess mötesplats för reg.- och större
övningsläger var Ljungbyhed. Exercisskvadronerna voro
tidigare förlagda till Tommarp i Kvidinge. 1908
512
förlädes S. med den ena bataljonen till
Hälsingborg, där 1912 nya kaserner uppfördes, 3
skvad-roner i Landskrona och 2 i Uppsala. Genom 1925
års försvarsbeslut omorganiserades reg. och
benämndes från V? 1928 Skånska
kavalleriregementet. — För litt. se Skånska kavalleriregementet.
Skånska kavalleriregementet, K 2,
organiserades enl. 1925 års försvarsordning som enda
kav.-reg. i Skåne, med personal från förutv.
Skånska husarreg., Skånska dragonreg. och
Kronprinsens husarreg. S. förlädes till Hälsingborg.
Enl. 1942 års försvarsbeslut omorganiserades S.
till Skånska pansarreg. S. återuppsattes 1945—46
men indrogs 1952. S. ingick i 1 :a militärområdet.
— Litt.: M. Schyrer v. Waldheim, ”Skånska
kavalleriregementet 1658—1928” (1928).
Skånska luftvärnskåren, Lv 4, Malmö,
organiserades 1941 som ett detachement ur Östgöta
luftvärnsreg. under benämningen Malmö 1 u f
t-värnsdivision. S. blev enl. 1942 års
försvarsbeslut ett självständigt förband och erhöll
då sitt nuv. namn. Den tillhör 1 :a
militärområdet.
Skånska pansarregementet, P 2, Hässleholm,
organiserades 1942 enl. 1942 års försvarsbeslut
genom ombildning av Skånska kavallerireg. och
förlädes då till Hälsingborg. Vid det senare reg:s
återuppsättande 1946 flyttade S. till Hässleholm.
S. tillhör 1 :a militärområdet.
Skånska privatbanken, se Skånes enskilda
bank.
Skånska Social-Demokraten, tidning, utg.
vardagar i Hälsingborg, uppsatt 1907. Red. var
1907—17 A. Christiernson. Chefred, var 1921—52
Karl Bergström, som 1953 efterträddes av Frans
Nilsson (f. 1915). Från Vs 1954 är tidningens
namn Nyheterna, Skånska Social-Demokraten.
Skånska travsällskapet, bildat 1923, har sitt
säte i Malmö och anordnar travtävlingar på
Jä-gersro, som inköptes 193g- S. verkar för avel
och uppfödning av uthålliga brukshästar.
Skånska trängregementet, T 4, uppsattes 1894
enl. 1892 års härordningsbeslut under namn av
W e n d e s trängbataljon. Den förlädes
1897 till gamla art.-kasernen i Landskrona. 1901
ändrades namnet till Wendes trängkår,
1904 till Skånska trängkåren och 1949
till S. 1907 förlädes kåren till nyuppförda
kaserner i Hässleholm. S. tillhör 1 :a militärområdet.
Skånska yllefabriken, ab., Kristianstad, gr.
1898, driver yllefabrik med kamgams- och
kard-garnsspinneri, väver i och beredningsverk; till v.
ylletyger av alla typer för herr-, dam- och
barnkläder. Antal anställda c:a 750.
Skånska ättikfabriken ab., Perstorp
(Kristianstads län), etabl. 1883, bolag 1925, driver
kolugnar med destillationsverk, kemisk fabrik,
plastfabrik, sågverk och möbelfabrik samt idkar
dessutom skogsbruk, lantbruk och fiskodling. Den
kemiska tillverkningen är till stor del baserad
på bokved, varav framställas träkol och som
biprodukter tjära, beck, karbolineum, metylalkohol
och ättiksyra samt ett flertal kemiska produkter.
Bland träprodukterna märkas ämnen av lövträ,
radiolådor, möbler och huggblock. Plastfabriken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
