Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skugga - Skugga - Skuggboxning - Skuggspel - Skuld - Skuld - Skuldebrev, skuldsedel, revers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
455 Skugga—Skuldebrev 456
denna kon av en plan yta, en skärm, uppstår på
skärmen en skuggbild av föremålet. Är föremålet
litet, uppträda tydliga diffraktionsfenomen (jfr
Diffraktion). Har den lysande kroppen en viss
.utsträckning, uppstår utom kärnskugga el.
helskugga även en h a 1 v s k u g g a, d. v. s.
ett parti, som belyses av ljus från en del av den
lysande kroppen. Hel- och halvskugga bilda tills,
kroppens slagskugga. S. k. färgade s.
uppstå, om ögats färgkänsliga organ tröttas av
en viss färg, då motsv. komplementfärg
framträder i det färgade ljusets s. Om t. ex. en vit
skärm belyses med rött ljus, synes en s. på
skärmen tydligt grön.
Skugga, i) Skugglägga, t. ex. måla skugga på
en tavla. — 2) Iakttaga utan att själv märkas,
utspionera.
Skuggboxning, övning i boxning, utförd mot
en tänkt (fingerad) motståndare med blindslag
och blindparader.
Skuggindustri, en för civila ändamål arbetande
industri, vars maskinpark är så inrättad, att den
på kort varsel kan omställas för produktion av
krigsförnödenheter.
Skuggspel, förevisning på en skärm av
skuggbilder, vilka utföra teatraliska föreställningar.
Om skuggbilderna framkallas av förevisarna
själva, benämnas de spanska skuggor,
medan i d.et italienska el. kinesiska s. de
framkallas av bakom skärmen rörda,
silhuett-klippta dockor. I Indien är förekomsten av s.
betygad från åtm. 2:a årh. f. Kr. Därifrån spreds
s. till bl. a. Kina och Java och nådde där sin
högsta utveckling. En ryktbar skuggspelsteater
innehades av Séraphin i Paris i slutet av
1700-talet; dess mest omtyckta stycke, ”Den söndriga
bron”, gavs 1849 i Stockholm. Under 1800-talet
gjordes flera försök att höja s. till en allvarlig
konstart. — Litt: E. Littmann, ”Arabische
Schattenspiele” (1901); G. Jacob, ”Geschichte
des Schattentheaters” (2:a uppl. 1925).
Skuld. 1) Jur. Ä) Dets. som gäld (jfr d. 0.,
Fordran och Skuldebrev). — B) Klandervärt
förhållande, som ger anledning till straff el.
skadestånd. S. inbegriper såväl dolus som culpa (se
dessa ord). S.-begreppet är livligt omtvistat i
den juridiska och rättsfilosofiska litteraturen.
Huvudfrågan är, huruvida juridiken bör röra sig
med ett moraliskt s.-begrepp.
2) Teol. Med avseende på syndens s.-karaktär
ha under kristendomens historia två åskådningar,
den moraliska och den religiösa, brutit
sig mot varandra. Enl. den förra häftar s. vid
de enskilda handlingarna, och graden av s. är
direkt proportionell mot graden av den
viljefri-het, som i den onda handlingen ger sig till känna.
Denna åskådning var förhärskande inom den
medeltida teologien men har även senare gjort
sig gällande, t. ex. i ”rationalismen”. För Luther
med hans avvisande av viljefriheten (”De servo
arbitrio”, 1525) måste s. få en annan innebörd.
Den häftar nu icke i främsta rummet vid de
enskilda handlingarna utan vid människans
tillstånd som totalitet. Gud kräver av henne, att hon
skall älska Gud av allt hjärta och sin nästa såsom
sig själv. Men sådan är människan icke beskaffad
av naturen. I stället älskar hon sig själv över
allting; i allt söker hon sin egen fördel och sitt
goda; hon är ”själviskt inkrökt” (incurvatus in
se). Denna sin totala beskaffenhet kan
människan icke själv förändra; den är hennes natur.
Men å andra sidan kan hon icke underlåta att
erkänna, att hon borde vara sådan, som Gud
kräver. I hela sitt liv, betraktat som totalitet,
med dess förvända viljeriktning, måste hon alltså
erkänna sig skyldig inför Gud. Detta är den
religiösa s.-tankens innebörd.
Skuld, nord, myt., se Nornor.
Skuldebrev, skuldsedel, r e v e’r s, jur.,
en till det yttre fristående, skriftlig utfästelse
att erlägga ett penningbelopp (varmed likställes
skriftligt erkännande av penningskuld). Härunder
falla icke blott vad som förstås med s. i vanligt
språkbruk utan även obligationer, förlagsbevis
samt kuponger till sådana värdepapper och till
aktiebrev ävensom motböcker och andra
insätt-ningsbevis i banker. Reglerna om s. finnas i lag
om s. 1936. Växlar och checker falla under
definitionen å s. men regleras i särskild
lagstiftning. Livförsäkringsbrev äro under vissa
förhållanden begreppsmässigt s. men regleras också
i särskild lag. — S. indelas i två huvudgrupper,
löpande och enkla s. De senare äro ställda
”till viss man” utan orderklausul. Löpande s. äro
av tvenne slag, sådana som äro ställda till
innehavaren, innehavarpapper, och sådana
som äro ställda till viss man el. order,
orderpapper. — Vid orderpapperen måste
innehavaren för att kunna göra s. gällande visa en
sammanhängande, formellt riktig kedja av
skriftliga överlåtelser, vilka leda tillbaka till den, å
vilken s. är ställt, överlåtelsen kan emellertid
vara ställd till innehavaren el. tecknad in blanko.
Den behöver icke vara skriven å skuldebrevet,
ehuru detta är det vanliga fallet, varvid den kallas
indossament. Den, som förvärvar ett order-s.,
måste undersöka, att innehavaren-överlåtaren är
identisk med den person, till vilken sista
överlåtelsen är ställd. Uppträder någon som
fullmäktig el. representant för denne, måste förvärvaren
förvissa sig om att han är behörig därtill.
Däremot behöver förvärvaren icke, annat än om
något misstänkt förekommer, undersöka, huruvida
tidigare överlåtelser äro äkta och giltiga. Kan
det icke visas, att han var i ond tro betr,
överlåtarens åtkomst, får han behålla s. och göra detta
gällande mot utfärdaren, även om det tidigare
på olovlig väg skulle ha kommit ur rätte
innehavarens hand. Detsamma gäller
innehavarpappe-ren med den skillnad, att ingen överlåtelsekedja
behöver visas. — Gentemot förste innehavaren
av ett löpande s. kan utfärdaren göra gällande
alla slags invändningar, ss. att han erlagt
betalning, att s. tillkommit under inflytande av tvång
el. svek o. s. v. Emot senare innehavare avskäras
i princip alla invändningar, grundade på
förhållandet till tidigare innehavare, såvida det ej visas,
att nuv. innehavaren var i ond tro vid sitt
förvärv. Endast vissa kvalificerade
ogiltighetsanled-ningar kunna göras gällande oavsett ond tro.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
