Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjökor el. havskor - Sjökort - Sjökorvar el. sjögurkor - Sjökrigföring - Sjökrigshistoria - Sjökrigshögskolan (KSHS) - Sjökrigskonst - Sjökrigsrätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
285
Sjökort—Sjökrigsrätt
286
plägar urskilja 3 arter: i Röda havet, från
Madagaskar till Indien och vid Australien och Nya
Guinea. Jfr Stellers sjöko.
Sjökort, för sjöfarten avsedd
navigerings-karta över kustfarvatten, randhav, ocean el.
segelbar insjö. S. äro geodetiskt grundade kartor,
i regel huvudsaki. upprättade på kartmaterial från
sjömätningar och merendels omfattande ett ur
nautisk el. geografisk synpunkt enhetligt område.
På gr. av sitt speciella syfte är s:s karaktär av
karta ganska modifierad genom den mängd
kompletterande nautiska upplysningar och anvisningar,
som äro införda i detsamma. S. kunna indelas
i 3 huvudgrupper: oceankort, pass- el.
översikts-kort och kustkort. Oceankorten äro i regel
konstruerade i gnomonisk projektion för
underlättande av storcirkelseglingen. Passkorten
omfatta randhav och trängre farvatten, t. ex.
Nordsjön, ‘Kattegatt och Östersjön, över vilka
na vigeringen lägges efter kurslinjer; de äro
därför alltid konstruerade i Mercators projektion.
Kustkorten användas vid navigering inom
sikte av land, vid angöring av inlopp samt vid
navigering inomskärs. De äro i relativt stor
skala, ung. 1:2oo,ooo—1150,000, och i allm.
upprättade i Mercators projektion. Härjämte
finnas över hamnar, trängre farleder el. andra
viktiga el. svårnavigabla farvatten särskilda
specialkort i än större skala el. i huvudkartan
infällda, förstorade detaljer, s. k. specialer. —
Engelska s. finnas praktiskt taget över jordens
alla farvatten. De officiella svenska s., vilka
utarbetas och utgivas av Sjökarteverket, omfatta,
förutom de viktigaste segelbara
inlandsfarvatt-nen, hela Östersjön, farvattnen mellan Östersjön
och Nordsjön samt Nordsjön. En fullständig
förteckning över dem finns i ”Katalog över s. och
seglingsbeskrivningar m. m.” — Litt.: P.
Dahlgren och H. Richter, ”Sveriges sjökarta” (1944);
H. Richter, ”Sjökartan genom tiderna” (i ”Boken
om havet”, 2, 1951).
Sjökorvar el. s j ö g u r k o r, Holothurioidea,
en klass av prov, tagghudingar med långsträckt,
cylindrisk kropp. Hudskelettet består endast av
mikroskopiska kalkstycken, inlagrade i huden,
under vilken ligger en väl utvecklad
hudmuskel-säck. I den främre ändan sitter munnen, omgiven
av en tentakelkrans, som utgöres av
utstjälp-ningar från vattenkärlsystemet. Nära
analöppningen mynnar i tarmen ett par greniga,
vatten-fyllda organ, vattenlungorna. Masklika äro
arterna av släktet Synapta, som finnas i alla hav
och kunna bli ända till 2 m långa. Andra
former, t. ex. det på stort djup i n. Atlanten
levande släktet Elpidia, ha kort kropp med platt
buk och välvd ryggsida. Helt avvikande byggda
äro de som planktondjur levande
djuphavsformer-na av fam. P elag othuriidae, med främre delen
av kroppen utbildad till en simklocka. På
ler-botten vid kusterna förekomma släktena
Holo-thuria och Stichopus, av vilka den vid Sveriges
västkust levande arten Stichopus tremulus blir V2
m lång. Dessa former utstöta, då de oroas,
vattenlungorna jämte delar av tarmen
(självstympning), vilka sedan snabbt återbildas. Arter av
Sjökorvar; i bakgrunden två sjöstjärnor.
dessa släkten ätas, dels i Sydeuropa (béche de
mer), dels i Kina (trepang), där de skattas högt
som läckerhet.
Sjökrigföring, den del av krigskonsten, som
berör kriget till sjöss.
Sjökrigshistoria, den del av historien, som
särsk. behandlar sjömaktens betydelse och
sjökrigskonstens utveckling. Banbrytande på det
förra området äro A. Mahans stort upplagda
arbete ”The influence of seapower upon history,
1660—1783” (2 bd, 1890; sv. övers., 2 bd, 1899
—1900), och A. Munthe och G. Unger,
”Sjömaktens inflytande på Sveriges historia” (3 bd, 1921
—29). Senare utkomna arbeten av betydenhet äro
O. Groos, ”Seekriegslehren im Lichte des
Welt-krieges” (1929), R. Castex, ”Théories strategi
-ques” (5 bd, 1929—35). Det senare området
innefattar stridsskildringar och strategiska studier
samt taktiskt-tekniska detaljundersökningar i
anslutning till sjökrigsmaterielens
utvecklingsstadier. Det största sjökrigshistoriska verket från
2:a världskriget är S. E. Morison, ”History of
United States naval operations in World War
H” (14 bd, 1947 ff.); mindre verk äro W. M.
James, ”The British navies in the 2nd World
War” (1946) och K. Assmann, ”Deutsche
Schick-salsjahre” (1950); M. Starck, ”Sjökriget 1939
—1945”.(1948).
Sjökrigshögskolan (KSHS), högre
undervisningsanstalt för marinens befäl, inrättad 1898.
Till genomgång av S:s allmänna, i-åriga kurs
kommenderas varje stamofficer vid flottan,
kustart. och marinintendenturkåren under sitt 4æ,
5:e el. 6:e officersår. Till genomgång av S:s
2-åriga högre kurser kommenderas officerare,
som i allmänna kursen fyllt vissa
kunskapsford-ringar. Chef för S. är kommendör, lärare äro
officerare el. mariningenjörer el. också i vissa
ämnen, ss. matematik med mekanik, kemi,
internationell rätt, civila högskolelärare.
Sjökrigskonst, förmågan att rätt planlägga
operationerna vid sjökrigföringen och att lösa
olika stridsuppgifter. S. som läro- el. studieämne
indelas i strategi och taktik.
Sjökrigsrätt, principer och rättsregler,
avseende krig och neutralitet till sjöss (jfr
Lantkrigs-rätt). Den internationella rätten rörande
sjö
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
