Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sieyès, Emmanuel Joseph - SIF - Sifferskyddsmaskin - Siffertips - Siffra - Sifo, sifon - Sifon - Sifonoforer, simpolyper el. rörmaneter - Sifonogamer - Sigbrit Willemson - Sigel - Sigfrid, Siegfried - Sigfrid, Den helige
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
139
SIF—Sigfrid
140
res. Mera politiskt än kyrkligt intresserad, tog
han en framstående del i den reformrörelse, som
inledde den stora franska revolutionen. Sitt
världsrykte vann han genom broschyren
”Qu’est-ce que le tiers état?” (1789), ett helt
revolutions-program. — Som deputerad i tredje ståndet (för
Paris) var S. kanske den, som mest bidrog till
att detta 17 juni proklamerade sig som
”nationalförsamling”, vilken term härrör från honom. I
fortsättningen blev han den segrande vänsterns
konstitutionella orakel. I konventet spelade han
ej någon större roll förrän efter thermidor, då
han insattes i välfärdsutskottets diplomatiska
sektion. Vald till direktor 1799, organiserade han
en statskupp och lyckades förvärva den från
Egypten återvändande Bonaparte som ”värja”.
Brumairekuppen (9—10 nov. 1799) lyckades men
blev för S. en missräkning; han fick avstå högsta
makten till Bonaparte och nöja sig med den
lukrativa hedersposten som ordf, i senaten. S:s roll
som aktiv politiker var härmed slut. Vid den
andra restaurationen måste han som återfallen
”kungamördare” gå i landsflykt, från vilken han
återkom först efter julirevolutionen 1830. —
Litt.: ”Notice sur la vie de S.” (självbiogr., publ.
anonymt 1794); A. Neton, ”S.” (1900).
SIF, förk. för Svenska
industritjänstemanna-förbundet och Svensk industriförening.
Sifferskyddsmaskin, maskin, med vilken
siffror kunna perforeras el. präglas med färg på
värdepapper, kvitton etc.
Siffertips, se Tippning.
Siffra, beteckning för heltal. Två siffersystem
märkas, det romerska och det arabiska.
De romerska s. äro sju, I = 1, V = 5, X = 10,
L = 50, C = 100, D = 500 och M = 1,000.
övriga tal bildar man genom att kombinera större
och mindre siffror; en mindre framför en större
innebär subtraktion (XC = 90), en mindre efter
en större betyder, att de skola adderas (XXV =
25)-
De arabiska s. äro tio, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9,
och 0. Alla övriga tal uttryckas genom
kombinationer av dessa tecken, varvid de tilldelas olika
värden beroende av det läge de intaga i en dylik
kombination. Denna ”positionsregel” är enl.
nyare rön av fornbabyloniskt ursprung.
De arabiska s. förekommo först enbart för att
beteckna de enkla talen. På uoo-talet uppträda
de f. ggn i sin fulla användning i två
arit-metriska läroböcker och spriddes sedan genom
Leonardo Pisano (omkr. 1200) för att på
1500-talet uppträda allmänt i skrift och tryck och
uttränga de romerska.
Sifo, sifon [-ä’n], (grek, sifon, rör), hos de
med kamrat skal försedda bläckfiskarna en
väv-nadssträng, som från kroppens bakända
fortsätter genom samtliga kamrar. Med s. betecknas
även hos musslor och snäckor det ofta
rörfor-migt utbildade parti av manteln, varigenom
and-ningsvattnet transporteras.
Sifon [-å’n]. 1) Fys., s u g h ä v e r t, se
Hä-vert.
2) Tekn., stigrör för vätska, särsk. för
tömning av flaskor. I flaskans inre anordnas ett dyl.
rör, genom vilket vätskan utströmmar under
inverkan av ett övertryck i flaskan. Detta kan
alstras av t. ex. kolsyra, som är löst i vätskan,
el. med t. ex. en bollpump.
3) Zool., se Sifo.
Sif onoforer [-få’rar], simpolyper el.
rörmaneter, Siphono’phora, en ordning av
klassen hydroider bland nässeldjuren, omfattande
kolonibildande former med långt genomförd
arbetsfördelning. En s. består av en sträng, på
vilken sitta på olika sätt omvandlade polyper, av
vilka somliga användas som flyt- och simorgan,
andra stå i näringsupptagningens tjänst.
Fångstarmarna, som äro besatta med så kraftiga
näs-selbatterier, att medvetslöshet kan framkallas
även hos människor vid beröring, nå stundom en
längd av flera tiotal m. Till s., som utmärkas
av stor färgprakt, höra bl. a. bidevindseglaren,
och den skivlika Porpita, varav en art finnes i
Medelhavet.
Sifonogämer (av grek, sifon, rör, och
ga’-mos, äktenskap), bot., ofta använd benämning för
fanerogamer.
Sigbrit Willemson, Kristian II :s av Danmark
rådgiverska. Hon var från Amsterdam, kom
med sin dotter Dyveke till Bergen i Norge
och fick, då Dyveke blev Kristian II :s
älskarinna, stort inflytande på denne. S. var en mycket
begåvad kvinna, på höjden av sin tids bildning.
Då dottern dött 1517, ökades S:s inflytande,
särskilt i fråga om uppbörds- och finansväsendet.
S. följde Kristian II i landsflykt 1523. Hon levde
ännu 1531 i Gent.
Sigel, förkortning, abbreviatur.
Sigfrid, S i e g f r i e d, den germanska
hjältediktningens främsta gestalt, huvudpersonen i
Ni-belungenlied och i de yngre dikterna
”Rosengar-ten” och ”Der hürnen Seifrid”. S. motsvaras i
de nordiska sagorna av Sigurd Favnesbane.
Sigfrid, Den helige, engelsk missionsbiskop
i Sverige under förra hälften av 1000-talet. Adam
av Bremen kallar honom Sigafridus och
uppger, att han var verksam i Sverige och Norge;
han kom från England med Olav Haraldsson
och besökte omkr. 1030 ärkebiskopen i Bremen.
I Västgötalagens konungalängd heter det, att Olof
Skötkonung, Sveriges förste kristne konung, blev
döpt av S. vid Husaby och skänkte hela denna
by till biskopsstolen. I den västgötska
biskops-längden står S. först; han uppges ha kommit från
England, angivit plats för tre kyrkor (i
Falbygden) och dött i Växjö. En värendsk tradition
föreligger i den utförliga Sigfridslegenden; S.
göres där till ärkebiskop av York, han kommer
till Sverige på begäran av konung Olof, verkar
på vägen någon tid i Danmark, kommer sedan till
Värend, där i Växjö plats för en kyrka anvisas
honom i en syn och en begynnelse till mission
göres; kallad till konungen, döper han denne vid
Kinnekulle. Under tiden mördas i Värend hans
tre medhjälpare Unaman, Sunaman och Vinaman,
vilkas avhuggna huvuden S. genom ett mirakel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
