Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Separator - Separator ab. - Separera - Separering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
33
Separator ab.—Separering
34
Fig. 3. Halvsluten separator.
—>■ helmjölk, grädde,
»—> skummjölk.
kulan genom
den ihåliga
kulspindeln, medan
grädde och
skummjölk
lämna kulan genom
koaxiala
kanaler och
bortledas i anslutna
rör. På vissa
typer av den
hermetiska s. är
kulspindeln
nedtill försedd med
en tilloppspump
av
centrifugal-typ, vilken
åstadkommer
det tryck på
mjölken, som
behövs för att
driva den
genom s. På den
halvslutna
s. (fig. 3) sker
mjölktilloppet uppifrån som på äldre s.;
skummjölk och grädde samlas i cylindriska rum i
kulans översta del och avledas därifrån med hjälp av
s. k. avtagareskivor, i vilka skummjölkens, resp,
gräddens höga rotationshastighet omsättes till
relativt låg hastighet under högre tryck. Hos såväl
hermetiska som halvslutna s. kan gräddmängden
och därmed gräddens fetthalt under driften
regleras med hjälp av en ventil på utloppsröret för
grädden. — För konsumtionsmjölkens rening från
fasta föroreningar användas s. k. s 1 a m s e p
a-r a t o r e r. — Införandet av maskinskumning
medförde en oerhörd förbättring av
mejerihanteringen. Medan mjölken tidigare ej kunde
skummas förrän V2—1 dygn efter mjölkningen, kan
skumningen numera vara avslutad 1 tim. efter
densamma.
Oljeseparatorn är byggd efter samma
princip som mjölk-s. och är även försedd med
Alf a-insats. Den användes för avskiljning av
tyngre föroreningar, ss. vatten, från den lättare
oljan. Två olika metoder förekomma därvid:
A) P u r i f i k a t i o n, då oljan och vattnet
avledas kontinuerligt och ev. förekommande fasta
partiklar medfölja vattnet. Denna metod
användes för smörjoljor i allm., vilka vanl. innehålla
vatten och fasta föroreningar, samt för
transformatoroljor, vilka även ha relativt hög vattenhalt.
B) K 1 a r i f i k a t i o n, då man avskiljer fasta
föroreningar el. borttager vatten el. annan vätska,
som förekommer i så ringa mängd, att den ej
behöver avledas kontinuerligt. Föroreningarna
stanna i s.-kulans slamrum, varifrån de då och då
avlägsnas; användes t. ex. för rening av fernissa.
S.-kulans utseende avviker obetydligt från den
vid purifikation använda.
Separator ab., Stockholm, en av Sveriges
största industrikoncerner, äger i Stockholm mekaniska
verkstäder, dessutom i Södertälje Svenska
centri-fug ab. (grundat 1896) och ab. Baltics
verkstä-NF XIX — 2
der, i Eskilstuna Eskilstuna stålpressnings ab.
(1893), i Olof ström Svenska stålpressnings ab.
Olof ström (1887) och i Lund ab. Rudelius &
Boklund (1897). Vidare äger S. valsverk och
kraftstation i Skogstorp vid Eskilstuna, gjuteri
och mekaniska verkstäder i Tullinge och i
Katrineholm (ab. Pump-Separators gjuterier, grundat
1916) samt lådfabrik i Bomhus. Bolagets
huvudtillverkningar utgöras av mjölkseparatorer,
mjölk-reningsseparatorer, industriseparatorer,
mjölkningsmaskiner, smörkärnor o. a. mejerimaskiner,
värmeväxlare, tvättmaskiner,
plåtpressningsarbe-ten, järn- och metallgjutgods. Varumärken äro
”Alfa-Laval”, ”De Laval” och ”Alfa”. Koncernen
har totalt c:a 3,500 industriarb., varav 900 vid
huvudfabriken i Stockholm. Aktiekapital 81,7 mkr.
Dotterbolag med egna fabriker finnas i Tyskland,
U.S.A., Canada m. fl. länder;
försäljningsorganisationen omspänner hela världen. — S.
grundades 1878 på en av Gustaf De Laval gjord
separatoruppfinning, som dock blev bärkraftig först
sedan intressenterna 1890 förvärvat den av
österrikaren C. v. Bechtoldsheim gjorda uppfinningen
att medelst ett system av trattformiga insatser
(”alfa”-insatser) mångfaldiga
separeringshastig-heten. Företaget erhöll aktiebolagsform 1883.
Med S. införlivades 1928 konkurrentföretaget ab.
Pump-Separator (grundat 1903).
Separera (lat. separäre, avskilja), skilja,
avskilja; skiljas.
Separering, fys., kem., tekn., särskiljande av
beståndsdelarna 1) i en gasblandning el.
(homogen) lösning; 2) i en uppslamning, emulsion el. i
en torr, mekanisk blandning, som är heterogen
med avseende på partikelmaterialet (klassning)
el. partikelstorleken (sortering). S. av lösningar
sker ofta på så sätt, att dessa bringas att övergå
till ett heterogent system.
För att skilja de olika komponenterna i en
gasblandning kan man begagna sig av
komponenternas olika diffusionshastigheter genom porösa väggar,
av komponenternas olika kondensationspunkter genom
avkylning av gasen, tills den ena komponenten
förtätas, av kondensation av hela gasblandningen och
fraktionerad destillation av kondensatet, av
komponenternas olika löslighet i en vätska el. av
komponenternas olika förmåga att reagera med kemiska
agen-tier el. slutligen av mass-spektrografiska metoder.
Gaser, lösta i vätskor, utdrivas ur dessa
genom upphettning. Lösningar avvätskor
separeras genom fraktionerad destillation, genom
extraktion el. genom deras olika förmåga att
kemiskt reagera med olika ämnen. Fasta ämnen,
som äro lösta i vätskor, utskiljas genom avdunstning,
ev. genom fraktionerad kristallisation el. genom
ut-kylning. Ämnen i k o 1 1 oi d a 1 lösning
utfällas genom tillsatser, som förändra den isoelektriska
punkten. K o 1 1 o i d e r och kristalloider
separeras genom dialys. — Heterogena system samt
homogena system, som genom något av de ovan angivna
förfarandena överförts till heterogena system,
separeras genom klarning jämte dekantering, filtrering,
centrifugering (vid emulsioner). Fasta ämnen, som
sväva i gaser, frånskiljas genom elektrisk gasrening
el. mekanisk filtrering.
S. av mekaniska blandningar kan
utföras bl. a. genom siktning, vindseparering el.
sedi-mentation. Siktning el. så 1 1 n i n g kan ske
genom siktdukar av metalltrådsväv med olika
maskstorlekar. I en sållmaskin med plana såll sätter man
vanl. såll med olika siktdukar över varandra och
uppdelar det upptill tillförda materialet genom
skakande rörelser i olika kornstorlekar (s k a k s å 1 1).
Man använder också något lutande, roterande,
cylind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
